Vi såg Macbeth på operan igår. Den är som alla vet skriven av William Shakespeare. Musiken är komponerad av Giuseppe Verdi. Det är en intressant historia men dock med något modesta framföranden i operans aktuella uppsättning. Vi har tidigare sett föreställningen på Dramaten samt läst boken. Den har många bottnar i betraktelsen av mänskligt beteende.
Macbeth "går över lik" för att nå makten, påhejad av sin fru. Han mördar kung Duncan av Skottland för att själv få bli kung. Väl sittande med spiran i hand begår han alltmer bloddrypande dåd för att behålla makten, ända tills han blir störtad.
Är vägen till maktens topp kantad av skändliga handlingar? Är de som idag sitter där behäftade med fula knep för att komma dit? Den italienska filosofen Machiavelli menar att människan är självisk, aggresiv, girig och maktlysten. Han även legitimerar omoraliska medel för att komma till makten i sitt verk "Fursten".
Dock känner Macbeth att efter sitt första mord kan han inte mer njuta av livet. Inför ålderdomen menar han: "Jag är hatad av gud och människor" Han avslutar med att säga: Var den fördömda spiran värd allt detta lidande" Se även dagens inlägg i detta ämne i http://evatarnfors.blogspot.com/
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar