fredag 9 januari 2015

Brev till Eva


Ibland kommer sorgen efter dig vid en överväldigande naturupplevelse. Idag var det så vackert så att tårarna kom......

torsdag 8 januari 2015

Brev till Eva

Hej igen min älskade Eva!

Ibland tror jag att sorgen och saknaden efter dig har bedarrat. Det har den också. Den är inte lika akut som den var men den finns i en annan skepnad nu. Det är svårt att definiera den i ord. Den finns som en grundton som träder fram vid speciella tillfällen. Den är till stor del undermedveten, kanske också omedveten. Den kanske till och med får nya skepnader i framtiden som jag ännu ej kan ana.

När det händer saker som känns osäkra och bekymmersamma så adderas detta till denna grundläggande sorg. Då kan saknaden av dig kännas mer påtaglig.  

Denna veckan är jag ensam i fjällstugan. Ensamheten tar också fram tankarna på dig. Men det är nog viktigt med ensamhet. Sorgen får inte blockeras. Den kommer fram mer då. Samtidigt kan det vara påfrestande med ensamheten som jag ju är ovan vid. Jag har ju Monica men vi är ju inte tillsammans jämt. Det sociala umgänget är ju också i och med detta fördubblat. Ändå finns ju ensamheten i perioder. Den ensamhet som jag egentligen gillar för att jag blir så fri.

Friheten visar sig också i en rastlöshet. Ibland känns den svår att hantera. När du var hos mig så fick jag hjälp med att hantera den. 

Men jag vill inte att sorgen skall försvinna för den är ju du. Det enda av dig jag har kvar.


Det var många olika tankar som belyser hur vilsen jag är.