Bloggen gör uppehåll under sommaren

Semestern har börjat och vi jobbar som aldrig förr. Vi är på Änglagård där det finns hur mycket roligt arbete som helst. Sedan fem år ägnar vi oss åt att återskapa gårdens 1800-talsatmosfär. Man kan jobba alla dygnets vakna timmar med detta och det är bara roligt.

I förrgår förberedde vi seminariet för våra chefsnätverk som skall vara här på gården 26-28 augusti på temat "vägval och uppbrott". Vi hälsade på de "uppbrottslingar" som vi skall besöka dag 2 på seminariet. Vi blev imponerade. Det handlar om människor som har gjort uppbrott i livet och hittat sin "grej". Dom jobbar mycket men är motiverade och stimulerade. Dom bygger något nytt var och en på sitt sätt.

Det slår mig att vi är skapade för att arbeta. Det må vara i vårt yrke eller i allt det arbete som vi gör på vår fritid, i våra hobbies och intressen. Att ligga i hängmattan och läsa en bok på sin semester är till stor del en myt.

Nu gör bloggen ett uppehåll under sommaren förutom enstaka inlägg om tankarna börjar skena iväg.

Midsommar

Sommarnatten i Norrland är förtrollande. Samtidigt som det synes ljust ute är det ändå så mörkt inne så att man har lamporna tända. Man kan njuta av det speciella ljuset till fotogenlampans sken tillsammans med midsommarblommorna.

Vi jobbar denna veckan på Änglagård som ligger vid gränsen mellan Medelpad och Jämtland. Det är här vi skall ha seminariet "Uppbrott och Vägval" för deltagarna i ledarnätverket i augusti.

Vädret har varit kallt, regnigt och till och med blåsigt. Trots detta är midsommartiden fylld med sin späda, spröda och stjälkiga grönska. Idag lyser solen. Sommaren är i sin linda och breder ut sin skönhet under den kommande tiden. Allt ligger framför oss. Varje år växer våren till det crescendo som blir midsommar. Man tror knappt att det är möjligt att skönheten kan fortsätta att växa från varje stadium då den ju ändå synes maximal.

Man blir ödmjuk inför livets storhet. Alla de frågor som finns i vår vardag är ju också en del av livet. Dessa är positiva och vi kan njuta av dom eller så är dom negativa och då är dom utmaningar som vi växer av. Vi har ändå fått den största gåvan som man kan få. Vi har fått livet!

Spännvidden i ledarskapet

En deltagare i chefnätverken pratade nyligen om hur det är att leda personer som är experter på sina områden och ”brinner” för det dom gör. Dom är till stor del självgående. De behöver inte peppas med motivation eftersom den redan finns. Jag har tidigare hört sammaledes från en person som är ledare för doktorander och forskare.

Man kommer att tänka på var man befinner sig på skalan där ena änden är att tjäna pengar och den andra är att jobba med det som man brinner för. Är det för att jobbet är tråkigt som man inom många områden numer inför bonus, alltifrån företagsledare till primärvårdsläkare.

Ledaren för doktoranderna sade att mitt ledarskap innebär inte att gå före och visa vägen utan att gå efter och ge stöd.

Jag kommer att tänka på abboten i klostret där några grupper i chefsnätverken gjorde studiebesök. Han tog upp en bok från 1500-talet om hur man leder ett kloster. "Abboten är Guds högra hand och ensvåldig härskare i klostret men han skall också tvätta munkarnas fötter".

Man kan ju fundera över spännvidden i sitt ledarskap. Var på skalan man själv befinner sig och var på skalan den grupp man leder befinner sig och anpassa ledarskapet därefter.

Entreprenör eller förvaltare

I våra nätverk för ledare är nästan alla entreprenörer som vill utveckla och förändra. Man söker sig till problem som skall lösas eller till situationer där det finns utvecklingspotential.

Vid förberedelserna för vårt seminarium "framtidens ledarskap" 4 november 2009 fick vi höra om en bevisligen lyckad entreprenör: "Om man vill att hon ska göra något är det bästa sättet att först säga åt henne att det är omöjligt. Då är det som att trycka på en knapp". I vårt seminarium "Vägval och Uppbrott" 26 - 28 augusti 2009 ägnar vi oss åt denna kategorin.

Det finns också, å andra sidan, dom som inte vill ha förändring utan trivs gott med att förvalta och som inte ändrar på något i livet.

Visst är det intressant att vi är så olika. Jag har förstått att den ena kategorin ibland kan tycka synd om den andra som har ett så enahanda och tråkigt liv medan den andra kan tycka synd om den ena som har ett sådant oroligt liv.

Platons bild av "grottan"

Platon ville ge en bild av vår kunskap respektive okunskap. Han menade i det fallet skillnaden mellan en filosof som har kunskap respektiver övriga.

Bilden av "grottan" är berömd där han tänker sig några människor som sitter fjättrade med en eld bakom sig. Mellan elden och dom själva går en väg där människor färdas i olika ärenden. Det enda dom ser är skuggorna på grottväggen av sig själva samt av människorna bakom. Dom uppfattar då skuggorna som verkliga och har inget begrepp om det som orsakar dom. Till slut lyckas någon av dom fly och kommer ut och ser verkliga ting. Han upptäcker att han har bedragits av skuggor.

Han ser det som sin plikt att återvända till grottan för att utifrån sin nya kunskap lära dom förstå det rätta förhållandet. Men han får svårt att övertyga dom och anses som mer dåraktig än före sin flykt.

Exemplet kan appliceras på mycket. Kanske på medarbetarna i en organisation som anser att en omorganisation är dåraktig för att dom inte har den kunskap som ledningen har. Eller för att dom har den kunskap som ledningen inte har. Välj själv. Kanske är den verklighet vi uppfattar med våra sinnen bara skenet av en annan verklighet. Vem vet?

Organisationsförändringar

Hur man bedriver organisationsförändringar är ett av dom vanligast förekommande ämnena i våra nätverk för chefer. Här är ett citat från en minnesnotering från ett möte:

"Vi pratade om att leda förändring. Man kan ha en god förståelse i organisationen för förändringens nödvändighet samtidigt som informationen och genomförandet kan skötas dåligt. Var och en vill ju veta vad som händer för den egna personen. ”Var får jag sitta, vem får jag som chef och vad blir min lön?” Detta är de vanligaste frågeställningarna utöver ”vad skall jag göra?”. Det är viktigt med en god kommunikation i förändringsarbete och att man gemensamt med mellanchefer och personal driver detta på ett öppet sätt mot det smidigast möjliga. Kommunikation och information är viktig, ovisshet är påfrestande. Det är också klokt att visa vördnad för det som är och det som har varit."

Dessvärre är det vanligt att inte det första kriteriet finns, nämligen: "god förståelse i organisationen för förändringens nödvändighet".

För övrigt kan tilläggas ett citat från PG Gyllenhammar: "Jag har alltid tagit av mig hatten för det som har varit och kavlat upp ärmarna för det som skall komma"

Att lämna sin familj för en annan!

Vid mötena i våra nätverk för chefer kommer det upp livets samtliga frågor. Det skapas ett stort förtroende i en nätverksgrupp så att de flesta känner en stor trygghet i att öppna sig.

När någon deltagare hade berättat om dom arbetsrelaterade frågorna så tillkännagav han en ytterligare fråga: "Jag har träffat den stora kärleken". Han som var gift, har barn och trivdes gott i sin familj hade träffat och blivit förälskad i en annan kvinna. Vilket dilemma!

Vi följde fallet under en längre tid. Vi var också länge de enda som visste om läget. Inte ens hans familj visste något. Han försökte förtränga den andra kvinnan men märkte då att han blev irriterad och besvärlig hemma.

Efter en tid lämnade han familjen. Efter det har situationen förändrats ytterligare.

Vi insåg i gruppen vilket stort problem det blir för den som hamnar i en sådan situation. Ingen lösning ser då ut att vara möjlig i förstone.

Tidningar och TV minskar, internet ökar

Det visar sig att de yngre åldersgrupperna använder internet i första hand följt av tidningar och därefter av TV. I de äldre grupperna leder fortfarande tidningarna följt av TV och därefter internet.

Inte minst med iPhone har tillgängligheten till information ökat. I går kväll släpptes en ny version av iPhone som finns i handeln om en vecka. Med ökad tillgänglighet menar jag också enkelheten hos Mac där exempelvis fjärrkontroller med sin knäppa knappmängd kan reduceras till endast några få knappar med samma rika valmöjlighet.

Alltmer finns tillgängligt allt lättare och ofta till ingen kostnad. Om tidningarna minskar i omfattning så innebär det en stor besparing av miljön då inte dessa enorma pappersmängder behöver produceras.

"Homo Konsumentus"

Vid ett möte i ledarnätverket nyligen var vi hos en deltagarna som pratade om den mänskliga utvecklingen som har gått från homo sapiens (den tänkande människan) via homo technicus till homo konsumentus.

Våra liv går alltmer ut på att konsumera och att gå runt i affärsgallerior. Genast när ekonomiska utvecklingen går tillbaka gäller det att stimulera konsumtionen så att vi inte ger upp utan handlar mer. Samtidigt vet vi att frossande i materiella saker leder till en kortvarig och ytlig tillfredsställelse.

I ett av våra ledarnätverk hade vi ett studiebesök i ett munkkloster för att prata ledarskap med abboten. Där fanns minimalt med prylar. Man ägnade sig åt den inre resan. Vi som var där kände en viss förfäran över det liv som munkarna levde. Vi avslutade besöket med att lyssna på en bönestund i deras kapell. Man hade där förbön bland annat för alla dom som hade fallit för "världens lockelser". Vi kände oss berörda och fick oss en tankeställare.

Att stimulera tänkande och kreativitet

Jag ansluter till gårdagens inlägg om att tänkande ger vishet.

Många organisationsförändringar i företag och organisationer sker genom att konsulter talar om hur det skall bli. Hur vore det om man sätter sig på en stubbe i skogen och istället själv funderar ut hur det skall bli. Det kanske behövs några omgångar på stubben men det kan också komma direkt.

I våra chefsnätverk får man en nyansering av sina tankar, man får tid att stanna upp, att reflektera, att få distans och nya perspektiv. Det är sådant som skapar kreativitet. Det läggs en grund för nyskapande.

Att berätta öppet om sina angelägenheter förtydligar problemet och kan i sig ge lösningen. Att lyssna på andra, få höra om andras sätt att leva livet, uppleva kultur och natur, att ständigt söka sig till nya områden och upplevelser luckrar upp tänkandet. Allt detta erbjuder vi i ledarnätverken. Det sägs att vi endast använder några få procent av vår kapacitet. Att ställas inför problem som skall lösas är kul. Det blir ett "hjärngym".

Tänkande ger vishet.

När vi rekryterar nya deltagare i våra nätverk för ledare får vi ofta höra att man vill vara med men har inte tid. "Just nu jobbar jag alla dygnets vakna timmar" är en vanlig kommentar.

Jag kommer då att tänka på den antika filosofen Platon som anses som den som har haft mest inflytande över vår nutida kultur. Han menade att det är inte av sinnesintrycken man får vishet utan av tanken.

När han levde i Grekland för över 2000 år sedan fanns det en samhällsklass som hade gott om tid att tänka. Det var andra som arbetade. Inte minst i Sparta där samhället var uppdelat i en arbetande, en krigande och en tänkande klass. Filosofin stod högt i kurs. Var det därför som deras tänkande har så stort inflytande på våra liv idag?

Jag ställer mig då frågan: När har vi tid att tänka idag och vart har den gamla visheten tagit vägen? Numer pratar vi bara om kompetens.

Uthyrda chefer slipper den interna politiken

I våra nätverk för chefer finns det några deltagare som hellre vill vara uthyrda som chefer under begränsad tid istället för att vara anställd. Ett skäl till detta är att man inte vill fastna i den "interna politiken". När det börjar bli för konstigt, surt eller hett kan man dra vidare till nästa uppdrag.

Det mesta inom företag och organisationer styrs av personliga intressen, personkemi, relationer och revirbevakningar. Den som förväntar sig att det är logik och kompetens som är mest avgörande för framgång i den interna världen blir besviken. Ofta är det den som kan sälja sig bäst internt som vinner snarare än den som skapar det bästa resultatet.

När man inte vill vara med om detta kan man välja att vara "chef att hyra". Det finns en uppsjö av bemanningsföretag som förmedlar sådant. Det kräver dock sin ihärdighet och kompetens att ständigt få nya uppdrag och det kan vara tufft när "mellanrummen" blir för långa. Dock är det här kompetens snarare än politik som styr.

Arbete och pengar

Ytterligare en av livets paradoxer (se tidigare inlägg) är den att vi behöver arbete och njuter av att åstadkomma resultat samtidigt som det tar emot när vi står inför en prestation eller när det är måndag morgon.

En annan paradox är att vi vill tjäna så mycket pengar som möjligt, så att vi inte behöver arbeta, medan det bästa är att tjäna enbart så mycket att vi kan leva det liv som vi vill leva. När vi har så mycket så att vi inte behöver arbeta för att tjäna pengar så har vi lurat oss själva på livets godbitar.

Om vi inte har behov att tjäna pengar så kanske vi inte tar oss an den där prestationen. Vi går då miste om glädjen över att ha presterat något som vi är nöjda och stolta över och som andra har nytta av och uppskattar.

Det är viktigt att inte vara färdig utan att ha något kvar att göra. Det som är färdigt blir snabbt, efter dess avnjutning, tråkigt.

Teoretiska modeller

Vi hör i "Nätverk för ledare" ofta talas om teoretiker. Vissa personer har blivit begåvade med en teoretisk talang. Dessa behövs för att sätta struktur på verkligheten. Problemet är dock implementeringen. Införandet av teorin i verkligheten.

En nätverksdeltagare flyttade internt i ett större företag från en chefsposition i "linjen" till HR-avdelningen. Han förfärades av hur långt från verkligheten man var där. Där producerades teorier som inte hade en chans att bli omhändertagna och förverkligade utifrån hans erfarenhet från "linjen".

I en större kommun satt teoretikerna och producerade nya sätt att arbeta alltmedan man ute i förskolor och äldreomsorg menade att det gör dom ständigt men vi jobbar vidare som vi alltid har gjort. På frågan om ni inte har läst den nya strukturplanen för kommunorganisationen blev svaret att vi förstår inte språket.

Managementkonsulter producerar teoretiska modeller vars nytta oftast är mycket begränsad i verkligheten.

Det lättaste är att göra teoreiska modeller och det svåraste är att införa dom.