Missbruk av den digitala världen

Är den digitala världen mindre värd än den verkliga eller den analoga? För mig är det uppenbart att det är så.

När jag ser på TV eller sitter framför datorn en kväll så blir jag trött men när jag läser en god bok blir jag tvärtom upplyft och inspirerad. När jag lyssnar på levande musik får jag en större upplevelse än när jag lyssnar på den digitala. Jag får också större behållning av teater än av film.

Våra små barnbarn som är dryga ett år har massor med leksaker som är digitalt utrustade. Det piper och spelar och pratar i alla möjliga variationer. Dom är till begränsad del roade av detta men när någon av våra analoga väggur eller golvur slår så sträcker dom på sig, ögonen blir stora och dom pekar och säger "kocka".

Den digitala världen erbjuder fantastiska fördelar men det gäller att veta när den går till alltför stor överdrift i våra liv.

Att finnas i en utsatt bransch

Att finnas i en bransch som har dragit på sig misstroende från opinionen kan ha sina sidor. Det kan gälla elbranschen som anses ta ut ohemula priser eller finansbranschen som tar ut för höga ersättningar eller hantverksbranschen som aldrig håller utlovade tider etc. För att inte tala om kärnkraftbranschen, vapenindustrin eller rent av försvaret eller polisen men också mediabranschen, konsultbranschen och tågbranschen. Listan kan göras lång.

Många av våra deltagare i ledarnätverken finns i dessa branscher. De blir då ibland ansatta av andra med kritik och misstroende i sociala sammanhang. Även om det inte sägs rent ut så känns det i luften.

Bland släkt och vänner kan misstroendet pågå i många år, kanske hela livet. Det är någon eller några som vill kritisera och ifrågasätta.

Man kan då vila sig i den gamla filosofiska tesen att det är mer synd om den som förorättar än om den som förorättas.

Kommentar till tidigare inlägg 19 april "Intelligens och Visdom"

Jag fick en kommentar som är värd att utgöra dagens inlägg:

Hej och tack för ett tankeväckande inlägg!

Jag delar din hållning och tror att det började gå snett ungefär vid tiden för det vi i västerlandet benämner Upplysningen, vilket sedan Romantiken var en hälsosam reaktion mot. Missförstå mig inte. Vetenskap och upplysning har gett oss mycket gott.Men alla mynt, även de goda, har en baksida; mindre tilltalande är dess skepnad.

Förnuftet, det kalla förnuftet, är Upplysningens arvedel.

Idén om mätbarhet är en styggelse. Kan man mäta intelligens? Kan visdom mätas? Kan själen mätas? Ingalunda. Och om man mäter vad är det då man egentligen finner?

Jag tror att en grundförutsättning för visdom är andlighet. Inte nödvändigtvis en viss religiös tro utan snarare öppenhet för tillvarons gåtfullhet och insikten att jag vet lite. Ödmjukhet.Brist på brådska och inte tvärtom - brist på lugn och eftertanke.

Därför var människor förr kanske mer visa?

Segregerade miljöer

När man cyklar omkring i Stockholm med förorter upplever man hur segregerat detta stadsområde är. Det är helt olika människor, byggnader, beteenden och miljöer i olika områden. Det verkar också som att människorna i de olika miljöerna aldrig besöker varandras områden och får då inte heller uppleva skillnaderna

Var och en lever i sin lilla värld bland människor som är likadana. Även arbetsmiljöer och fritidsmiljöer är segregerade på samma sätt. Fenomenet tilltar.

Vår första utbildningsresa för våra chefsnätverk gick till Californinen i mitten av 90-talet. Man förbluffades av att ett sk farligt och kriminellt område kunde avgränsas av endast en gata mot ett mer socialt välanpassat område. Man får känslan att vi är på den vägen även här.

Allt medan politikerna under många år har verkat för minskad segregation ökar den ständigt. Det är som den sk glesbygdspolitiken. Alltmedan politikerna verkar för att glesbygden skall befolkas blir den alltmer gles.

Kvalitetsteater kan förändra livet

Igår såg jag teaterpjäsen "Rött och Grönt" på Stockholms Stadsteater och som så ofta vid god teater kommer behållningen först dagen efter.

I detta fallet handlade pjäsen om cynismen, kulturkrockarna, lyxlivet med tjänare, om hur idealen faller mm hos biståndsarbetare. Jag kände igen mycket av detta från dom utbildningsresor som vi har haft för våra chefsnätverk till biståndsprojekt i Afrika.

Jag har i tidigare inlägg undrat vad det är för skillnad mellan forna tiders kolonisatörer och missionärer å ena sidan samt på vår tids biståndarbetare å andra sidan.

Pjäsen väckte eftertanke och det intressanta med kvalitetsteater är att man kan vara tveksamt imponerad direkt efteråt men att behållningen kommer dagen efter. I vissa fall har intrycken från teater förändrat mitt sätt att leva livet.

Visdom istället för intelligens

Har vi för mycket intelligens och för lite visdom i vårt samhälle? Visdom som utöver intelligens också innehåller erfarenhet och kunskap kanske skulle leda till ett mer hållbart samhälle.

Intelligensen kanske leder till kvartalsekonomin där kortsiktigheten råder utan att ta hänsyn till de verkliga kostnaderna i miljön och på lång sikt. Den kanske också driver människor till stress, utbrändhet, spruckna äktenskap och allt negativt som därmed följer. Den kanske till och med förhindrar människor att hinna njuta av livet medan det pågår.

Med mera visdom kanske vi skulle få ett mänskligare samhälle. Visdomen var mer fokuserad förr. Den finns också hos naturfolken där byäldsten är hövding.

Vi är nog ganska ensamma om att utveckla visdom i vårt utbildningsprogram "Bli vis av mångfald och få tid till reflektion" se: http://www.etarn.se/utbildning.html

Intelligens och visdom

När vi hade utbildning för våra "Nätverk för ledare" med Gunnar Adler-Karlsson i Stockholm och på Capri diskuterades begreppet intelligens. Man tillmäter denna stor betydelse över hela världen och den mäts flitigt. Man kan säga att det är intelligens som styr världen. Begreppet kommer från latinets "intellego", att förstå, begripa, inse, avgöra.

Man vet också vilka som har högst intelligens respektive lägst intelligens. När detta identifieras för olika befolkningsgrupper blir frågan känslig och är att hänföra till avdelning frågor som ej bör diskuteras offentligt.

Något som man dock lämnar därhän numer är begreppet visdom. Detta har en djupare innebörd och kräver att man förutom intelligens även har kunskap och erfarenhet samt att man kan kombinera dessa tre för bästa möjliga beslut.

Det hade nog varit lyckligare för människorna och för världen om man hade fokuserat mer på visdom än på intelligens.

Dålig mat på restauranger

En förändring som har skett, ur mitt perspektiv, är att kvaliteten på den mat som serveras på restauranger har sjunkit väsentligt. En delorsak kan vara att mina krav har ökat eftersom ett av mina största intressen är att laga mat.

Trots att vi bor mitt i Stockholm finns det ej restauranger som serverar dagens lunch som är acceptabel. Längs vägarna är det om möjligt ännu sämre. Man blir nedstämd av vägkrogarnas dåliga mat. Torrt, onyttigt, smaklöst är några upplevelser. Även när man går ut en kväll på restaurang blir man för det mesta också besviken. Några undantag finns dock.

En professionell kock nämnde nyligen att när det gäller kockyrket finns inga krav på utbildning. Vem som helst kan starta restaurang och bli kock. Någon annan i branschen menade att man måste lära om de som kommer från kockutbildningar för att någon god mat skall presteras.

Jag minns den tid när det var "fest" att gå på restaurang.

Trött på "gurus"

Nyligen besökte vi ett större arrangemang där olika föredragshållare gav prov på sina konster. Efter ha lyssnat på några få blev man lika bestört som alltid över den låga kvaliteten och meningslösheten med sådana.

Någon berättade att man måste vara modig för att lyckas med det man vill och han kunde också göra en parodi på en framtidskonsult. Det pinsamma var att han gjorde just då en parodi på sig själv utan att veta det. Sedan kom en kvinna som talade om att man måste tänka på sin kroppshållning när man skall vara kreativ. Svanken, fötterna, axlarna mm måste vara i rätt läge om man skall vara uppfinningsrik.

Man blir så trött på dom efter bara några minuter så det enda man tänker på är hur man skall kunna ta sig ut utan för mycket uppståndelse

I seminarierna för våra ledarnätverk lämnade vi "gurus" för många år sedan. Vi gav oss istället ut i verkligheterna såsom hos dirigenterna på Konserthuset, hos IKEAs ledning, på Försvarshögskolan, hos Operakällarens ledning, hos kapten på Silja Europa mm.

En röd stuga på månen

Igår lyssnade vi på Västeråskonstnären Mikael Genberg som kände sig instängd och begränsad i dom vita gallerirummen. Han ville komma ut bland folk och byggde därför en röd stuga med vita knutar 13 meter upp i ett träd i centrala Västerås. Han fortsatte med en röd stuga med vita knutar i Mälaren med huvuddelen under vattnet. Båda fungerar nu som hotell och folk betalar alltmer för att bo där.

För endast hundra år sedan ägnade en av hans förfäder hela sitt liv åt att fylla ut en våtmark och bygga sin röda stuga med vita knutar. Stugan är en symbol för våra förfäders strävan att uppnå det välstånd som vi har idag.

Han har också haft sin röda stuga på Globen i Stockholm och nu har han kommit långt i projektet tillsammans med NASA och svenska rymdbranschen om att placera en röd stuga på månen. Christer Fuglesang har redan haft en stugmodell i viktlöst tillstånd i rymden.

En reflektion är att om man siktar högt når man en bit. Hittills hade han inte fått placera stugan på Globen om inte siktet hade varit månen.

Att byta yrke

Det är intressant med människor som helt byter yrke. Vi har i många år haft en kyrkoherde med i våra "Nätverk för ledare". Han började sin karriär som byggnadsingenjör.

En annan nätverksdeltagare var marknadschef på ABB, slutade där och började jobba med en egen liten koncern. Ett affärsben i denna är att äga en djuraffär. Ofta står han själv och expedierar i affären och han tycker att det är bland det trevligaste han har gjort i livet.

I lördags träffade jag två personer som är beteendevetare varav den ena har haft eget företag i den branschen. Nu kör båda taxi, varav den ena innehar egen taxirörelse. Båda tycker att det är det bästa dom har gjort. Den ena sade att man får bättre samtal med människor i taxi än när man är beteendevetare.

För alla dessa exempel är det förmånen att få träffa olika sorters människor som är det mest givande.

Invandringen

Jag lyssnade i helgen till författarinnan Dilsa Dermigbag-Sten som har skrivit boken "Fosterland". Den handlar om när hon som 6-åring kom med sin mor och tre syskon från Kurdistan till Sverige 1976.

Hennes far, vars dröm var det demokratiska, humanistiska, moderna, välmående landet Sverige hade emigrerat tidigare. Från avsaknad av rinnande vatten och el i Kurdistan kom man direkt in i en modern lägenhet med vitvaror i köket. Modern hade aldrig flugit förr och visste inte vad gate och inchekning betydde. På planet satt hon och barnen hungriga för dom trodde att maten kostade pengar.

Det är svårt att föreställa sig vidden av omställning som invandrarna går igenom när dom kommer till Sverige. Det är likaså en stor kulturell omställning som vårt land genomgår i vår tid som vi normalt inte reflekterar över eller bara ser avigsidorna av.

Vi glömmer lätt allt det positiva med så många driftiga och duktiga människor som kommer hit.

USA blev världens rikaste land tack vare alla driftiga människor där. Någon sade att orsaken var Atlanten. Dom som var där var så driftiga så att dom hade tagit sig över Atlanten.

Omorganisationer är ett "dragspel"

Skapar omorganisationer bättre effektivitet? Efter att i många år följt sådana blir man tveksam. Ibland är det ett "dragspel" som man drar ut och in!

Centralisering/dencentralisering, pyramid/platt, många småbolag/ett stort bolag, affärsorienterat/geografiskt orienterat, raka rör/matris, internt köp-sälj/inte internt köp-sälj, koncentrera på känrverksamheten/diversifiera..........

Trenderna kommer och går, delegerat ansvar, ständiga förbättringar, kvalitetsäkring, processorientering, "lots", "Kaizen", "UGL", "Blue Ocean"..........

Listorna kan göras hur långa som helst och dom som ytterst tjänar på allt detta är konsulterna. Nya chefer har egna organisationsplaner och konsulter. Alla kommer och går allt oftare och ingen behöver ta långsiktigt ansvar.

Plundringen av företagen

De som sitter högst upp i ledningen för de stora företagen kan sägas ha vunnit "livets tävling". De har haft som mål att komma dit. Dom har fått makt, status och mycket pengar.

Nu debatteras om dom skall få så mycket pengar som dom får eller som det benämns, "bonusdebatten". Själv tycker jag inte att att det är bonus eller ej som är det viktiga utan om dom skall få förse sig med så mycket pengar eller ej.

Det verkar inte som om många av dom är har kommit till sina positioner för att dom är skickliga på att leda företag. Dom har snarare kommit dit med hjälp av kontakter och interna politiska strategier.

Att tillskansa sig dessa höga belopp anser jag inte är moraliskt bättre än den som rånar en bank.

Att arbeta ihjäl sig!

Det gäller att veta vad som är viktigast i livet! Jobbet är inte allt! Trots detta finns det många som jobbar för mycket. Jag har sett ett antal chefer gå under mer eller mindre. Några har kommit tillbaka men några ej.

I Japan kallas det för karochi, man arbetar ihjäl sig. I något exempel som visade på TV igår hade en kvalitetsansvarig person jobbat till midnatt och börjat vid 06.00 på morgonen. Han hade hoppats att iallafall få ha gemensam middag med barnen men det gick inte. Han dog endast 35 år gammal.

Övertidsarbete anses ofta som en förutsättning för att göra karriär här hemma i Sverige. Det är viktigt att inte missa umgänget med barn och familj, att få tid för sig själv och för sina intressen.

Skall man inte har roligt nu, när skall man då ha det?

Saker ordnar sig själv!

Mitt favoritmotto i livet är "desto mindre arbetsinsats desto bättre resultat". Exemplen är många, små och stora.

I fjällstugan under påsken var ytterdörren trög och svår att stänga, efter några dagar fungerade den perfekt. Det var stopp i avloppet med kluckljud, efter några dagar försvann det. En elradiator gick inte att få igång, efter några dagar hittade någon en liten säkringsknapp.

I relationer och samvaro med andra är det ibland klokt att ligga lågt och låta flödet ha sin gång. Resultatet blir ofta bättre med mindre stön och tjatter. När små bebisar inte vill äta eller sova så låt dom slippa, efter en stund vill dom både äta och sova.

I ledarskapet är det klokt att inte ta för mycket initiativ, bestämma mål och genomföra själv utan att låta detta skötas av medarbetarna.