När skall man sluta jobba?

På 90-talet var det vanligt att man slutade jobba redan mellan 55 och 60. Det fanns många som då fick ekonomisk trygghet genom "fallskärm", pensionsavtal mm. I många fall blev det en "björntjänst". Det såg bra ut men många längtade tillbaka till arbetslivet utan att lyckas komma dit. Många kallade sig konsulter (utan uppdrag)!

På senare tid har det blivit allt vanligare att man jobbar efter 65.

Fortfarande hör man dock ibland att de som är mitt i livet siktar mot att sluta vid 55 för att sedan på heltid spela golf, tennis, resa eller annat. Oftast är det en hägring som försvinner när man närmar sig.

Det avgörande är nog ändå hur motiverad man är i sitt jobb. Vi mår nog ändå bäst av att jobba med det vi trivs med istället för att "slå dank" eller som någon sade: "När man slutar jobba har man fullt upp med att göra ingenting hela dan."

Dock har vi intressanta exempel på personer som efter pensionering ägnar sig åt nya uppgifter med stort engagemang.

Ingvar Kamprad skatteplanerar som de flesta svenskar gör!

Ingvar Kamprad har skatteplanerat precis som nästan alla andra svenskar. Skillnaden är att han rör sig med andra belopp och har tillgång till andra experter än gemene man.

Det finns också en stor skillnad mellan honom och andra storföretagsledare. Han har gjort det! Han kan leda och expandera ett företag på ett sätt som saknar motstycke i Sverige.

I andra änden på den skalan står de företagsledare som i första hand går in för att plundra företagen på pengar. Det finns några flagranta fall där dessa även har orsakat kris i företaget och för lång sikt skadat varumärken.

Kamprad är med all sannolikhet inte ute efter pengar för personlig vinning utan enbart för att skapa buffert för att trygga IKEAs fortlevnad och expansion. För dom andra verkar det vara precis tvärtom.

För mycket teori i vårt samhälle

De teoretiska kunskaperna och logik ligger högt i kurs i vårt samhälle. Att gå i skola 15 - 20 år av sitt liv har blivit vanligt.

Frågan är om det ligger för mycket fokus på "hjärnan"? Vart tar "hjärtat" vägen. För att inte tala om "magkänsla", erfarenhet och intuition.

Är det därför som hus möglar numer och uppvisar allehanda brister då de konstrueras efter teorier istället för av erfarenhet. Är det därför som stress och utbrändhet blir följden när organisationer ständigt omorganiserar efter nya teorier? Är det därför skolresultaten har blivit så dåliga när lärarna är alltför teoretiskt behöriga? Är det därför som våra barn inte kan sysselsätta sig själva då de utsätts för allför mycket pedagogiska teorier i förskolan? Är det därför som inget gäller som inte är vetenskapligt bevisat?

När professor Gunnar Adler Karlsson fick invändningar för sina påståenden vid våra seminarier och utbildningsresor i chefsnätverken brukade han replikera: "Det du säger, har du belägg för det eller är det bara pladder?"

Tänk om det är så att det är "pladdret" som ligger närmast verkligheten och det som har belägg ligger längst ifrån? Eller som någon sade: "Logiken är som oljefilmen på havets vågor!"

Den ekonomiska makten styr

Det är den ekonomiska makten som styr. I såväl USA som i Sverige och alla länder är det några få storföretagsägare som till stor del innehar den yttersta makten. Man brukar prata om begreppet finansfamiljer.

Inom det militärpolitiska området fick president Obama som kompensation för det senaste nedrustningsavtalet om begränsning av atombomber lova 80 miljarder dollar för modernisering av de befintliga atomvapnen. I Sverige har en allians mellan den politiska makten och försvarindustrin satsat enorma summor på den senare till delvis priset av ett Försvar som nu uppgår till 50 000 man istället för 850 000 på 60-talet.

Innan pratade man i klartext om att "det som är bra för Volvo är bra för Sverige".

I dom flesta branscher finns dolda karteller och andra förbindelser som styr och utestänger konkurrens. Oligopol blir alltmer vanligt. Den så kallade fria pressen och fria media styrs också av olika förbindelser till företag och andra intressen. Ägarna är ju också finansfamiljer.

Korruptionen är utbredd även i Sverige. Det vi såg i Göteborg är bara ett exempel. Storföretagsledarna fortsätter obehindrat och öppet att ta för sig oskäliga ersättningar som långt ifrån motsvarar deras förmåga och kompetens.

Stockholm är fullt med skidspår!

Efter en helg med skidåkning, för ovanlighetens skull i Stockholm, inser man att det finns fler skidspår här än i Härjedalsfjällen, där vi bor ibland. På www.skidspar.se finns dom alla.

Skillnaden är dock att det inte blir den rätta naturkänslan när spåren går under Tunnelbanan eller när man ibland hamnar intill stadsdelar, hör bullret från någon trafikled eller får trängas i spåren som är fulla med åkare.

Men under dessa förutsättningar inser man att det går att uppleva en form av natur även här och längre ut från stan så blir det förstås bättre. Det blir som ett slags surrogat för den riktiga ödsliga naturen som trots allt finns bäst i Norrland.

Stadens fördel är ju inte i första hand naturen utan det förnäma utbudet av kultur och inspiration från mänsklig samvaro.

Intressanta insikter från vårt seminarium vid Försvarshögkvarteret

På vårt seminarium på Försvarshögkvarteret igår fick vi många insikter om Försvaret idag och om förändringsarbete. Det handlade om den stora samhällsreformen från värnpliktsystem till Yrkesarmé och om förändringen från ett Försvar på 850 000 man och världens 4-e största flygvapen på 60-talet till dagens knappt 50 000 personer i internationella uppdrag. Vi fick också veta hur verkligheten vid insatserna i Afganistan ser ut.

Intressant var också hur det framgångsrika förändringsarbetet har drivits om jämställdhetsfrågorna. Det gäller att få in det nya tänkandet i den befintliga strategin. Pekpinnar är tabu. "Morötter" förknippas med framsteg inom jämställdheten. Cheferna får övertygelsen att deras egen karriär främjas om framsteg inom området görs.

Det visar sig också att bättre information inför beslut erhålls om även kvinnor tas med vid informationsinhämtningen. Effektiviteten ökar alltså. Detta gäller då inte bara i Försvaret utan också i all annan verksamhet!

Morgondagens seminarium, "Kvinnor/Män - på arbetsplatsen"

Imorgon är det dags för vårt seminarium, "Gender Advisor Program" på Försvarsmaktens Högkvarter. Det handlar om jämställdhet på arbetsplatsen mellan kvinnor och män.

Ämnet är gigantiskt och handlar om djupgående värderingar och kulturer. I vår historia framställs oftast kvinnan som underställd mannen så långt tillbaka som vi kan se. Inte minst i Bibeln och allra mest i Koranen markeras detta tydligt. Samtidigt kan vi också fråga oss om det inte ytterst ändå är kvinnan som alltid har haft och har en stor del av makten.

I dagens arbetsliv har kvinnor svårt att hävda sig och motståndet är stort. Alla kvinnor som jag har pratat med vidimerar detta. Vi män märker det inte.

Jag ser fram emot morgondagen när vi skall tränga in i detta viktiga och intressanta ämne.

De nya tankarna börjar skönjas!

Dom nya tankarna som jag skrev om i årets första blogginlägg har nu kommit. Jag vet ännu inte om dom kommer att få någon relevans men dom är spännande. Formen för att utveckla dom vidare börjar skönjas.

Hittills har vi utvecklat vår verksamhet i harmoni med våra personliga ambitioner och intressen. Det har lyckats väl! Om det skall ske någon vidareutveckling så kommer den om möjligt att ännu mer harmoniera med oss själva.

Även om det inte blir något alls av dessa tankar så har de gagnat den befintliga verksamheten i så motto att vi kan se den från ett nytt perspektiv. Ifrågasättande är nyttigt istället för att ta allt för givet.

"Inga-Britt Ahlenius - en god ledare"

I lördag intervjuades Inga-Britt Ahlenius. Hon kritiserade starkt FN-s generalsekretarare Ban Ki-moon för att ha drivit organisationen till ruinens brant.

Det är bedrövligt att ledaren för en sådan organisation är så inkompetent. Det är ännu ett exempel på att de högsta ledarna ofta inte blir det av kompetens utan av kontakter.

Vi hade tidigare chefer från Riksrevisionen i våra nätverk. De brukade prata om hur mycket de saknade Inga-Britt Ahlenius som tidigare var Generaldirektör där. Hon var enligt dom en mycket god ledare till skillnad från det som sedan följde i den organisationen.

Hon fick i lördags frågan om det bästa tipset för hur en ung ny ledare skall förkovra sig i sin roll. Svaret blev det som jag själv ständigt hävdar:

Det viktigaste är att lära känna sig själv. Man blir inte bättre ledare genom att förlita sig på managementkonsulter som lär ut tekniker. Det bästa sättet är att gå på teater, opera, läsa dikter, böcker etc. Odysséen är en utmärkt bok att läsa i det sammanhanget.

"Wear it like a Crown"

Igår såg vi Cirkus Cirkörs föreställning "Wear it like a crown". Då vi hade vårt förra ledarskapsseminarium på Subtopia, hemvist för Cirkus Cirkör, fick vi veta att varje nycirkusföreställning har ett budskap.

Budskapet denna gången var "möjligheten är en risk" och "allt växande är risktagande" och också att bära sina misslyckanden, rädslor och tillkortakommanden med stolthet, som en krona.

Föreställningen var i sig själv ett risktagande och många nummer innebar stora risker. Inte minst knivkastandet mot en snurrande måltavla med en människa på. Eller de halsbrytande akrobatiska numren i ett perfekt avslappat utförande med skön koreografi och musik därtill.

Alla dessa risker blev en möjlighet som har blivit succé. Salongen var i det närmaste fullsatt. Vi lämnade föreställningen fulla av beundran för artisterna och föreställningens helhet. Det blev en upplevelse av en ny konstform.

Vårt ledarskapsseminarium på Försvarsmaktens Högkvarter

Vi lägger nu sista handen vid nästa veckas ledarskapsseminarium för våra deltagare i chefsnätverken på Försvarsmaktens Högkvarter. Ovan är några bilder från den fashionabla Kavallerimässen där vi skall inta vår middag.

Programmet har utökats med att Daniel Sigbrant och Carl A Karlsson från Informationsstaben berättar om Försvaret idag. Det handlar om de nya förutsättningarna i den globaliserade världen där Försvaret samarbetar med internationella styrkor i oroshärdar.

Överste Mats Geijer talar också om personalförsörjningssystemet som genomgår stora förändringar nu när den allmänna värnplikten har upphört vid årsskiftet.

Huvudämnet för dagen är dock "Gender Advisor Program" Det hehandlar jämställdheten i Försvaret och mötet med andra kulturer med andra värderingar såsom i Afganistan.

Sköna januari

Grått, mulet, snöblandat regn som går upp alltmer i snö. Slaskigt, snömoddigt, mörkt, halkigt, fult!

Skönt, avkopplande, tid att läsa bok, tid för eftertanke. Tända ljusen till kaffet. Det fula kan vara det sköna.

Under helgerna i fjällen var det förunderligt vackert med tung vit snö överallt med dom fina skidspåren slingrande i kung Bores skog.

En av de bästa månaderna är januari tätt följt av november, de modesta färgernas månad.

Om man befinner sig på en badort vid någon av de varma oceanerna är det behagligt vid havet eller vid poolen en kvart. Sedan är det dödande tråkigt.

"Säg det problem som inte är en möjlighet!"

Inom familj, släkt och vänner händer ständigt olika saker i relationer och personliga situationer. Det är av de mest skiftande karaktär såsom skiljsmässor, konflikter, personliga problem, oväntade beteenden, barnfrågor, jobbfrågor mm. Men även positiva saker såsom kärlek och glädjeämnen av olika slag.

Allt detta tillhör ju livet och variationsrikedomen är oändlig. När man ser på de negativa företeelserna så kan dessa ibland verka mycket bekymrande för de inblandade. Jag tänker då på de ord som Wadih El-Achkar myntade vid vårt ledarskapsseminarium i Botkyrka.

"Säg det problem som inte är en möjlighet!"

Varje gång jag ser ett problem, som ovan, tänker jag på dessa ord och med vidsyn och kreativitet stämmer de alltid.

De nya tankarna

Första måndagsmorgonen efter alla helger känner man sig ganska seg. Huvudet måste köras igång igen, vilket ännu inte har skett. Dock känner man de nya tankarna och idéerna ligga bortom hörnet. De tankar som kommer efter en avkopplingsperiod.

Det gäller att inte krysta fram dom utan att dom får komma på sina egna villkor. Dom blir då fulla av energi och glädje. Man får heller inte missa att greppa tag i dom så man kommer in i sin vardagslunk oberörd.

Man får inte heller i förskott vara för säker. Det kanske denna gången inte kommer något nytt och då får man vara glad ändå.