Den interna "möteshetsen"

Under senaste tiden har jag haft några nätverksmöten utanför Stockholm samt deltagare från företag i Bergslagen. En iakttagelse som vi har gjort är att det är fler företagsinterna möten i staden än i företag på mindre orter.

Många beklagar sig över det interna mötandet och vill hellre ägna sig åt den verkliga kärnverksamheten. För några decennier sedan fanns man mer ute i verkligheten.

Varför har det förändrats så? Ligger staden före landsbygden i denna negativa utveckling. Trots att kommunikations-möjligheterna nu är så många fler så måste mötena ändå öka i omfattning. I en tid när alla har ont om tid så tycker man att dessa möten skulle kunna reduceras.

Jämställdhet

På ett möte i våra chefsnätverk nyligen då vi diskuterade pågående omorganisationer konstaterade de kvinnliga deltagarna att dom i första hand tänker på organisationens bästa medan männen i första hand tänker på sin egen position.

Jag hörde nyligen också en engelsk tänkare som tyckte att jämställdheten har gått för långt. Det är ett faktum att flickorna drömmer om att bli prinsessa och gossarna skjuter med leksakspistol.

Det finns skillnader ändå!

Att missbruka böcker

Det finns dom som talar om att man kan missbruka böcker. Att läsa alltför mycket kan vara en verklighetsflykt. Det egna livet kanske inte har så mycket att erbjuda så man flyr till fantasin.

Det finns skräpböcker med enkelt innehåll som bara är tidsfördriv. Det finns goda böcker som vi utvecklas av, vi får nya insikter, vi får njuta av språket mm. De förra ger inte så mycket i utbyte mer än förströelse medan de senare kan ge riktiga "lyft".

Dock fanns det förr uttryck som hette "förläst", "tankspridd som en professor" och bokmal. Man kanske också kan missbruka de senare. Vågskålen "läsa böcker" kan bli så tung så att vågskålen "verkliga livet" blir för lätt.

Björn och vindkraftverk! Vilket är värst?

Helgens skogpromenad på höjderna ovanför Änglagård.

Utsikten är betagande. Det grå november är vackert och återhållsamt i sina färger. Knastrande frost och is.

Tyvärr är det eventuellt på väg att byggas vindkraftverk där bilden är tagen. Vår tids största miljöförstöring!

Det finns gott om björn. Jägarna klagar på att det endast blev halv utdelning i årets älgjakt på grund av att älgarna drar sig undan och även rivs av björnen. Den lär väl gå i ide i dagarna.

Jag ser spåren av både björn och varg i den snö som finns kvar sedan oktober. Vad gör jag om björnen kommer?

Ryssland

Vi körde bil till Ryssland på traden Åbo, Wyborg, Sankt Petersburg, Narva, Tallin från torsdag till igår.

Intrycken är starka. En sådan stor skillnad så nära. Ryssland är kontrasternas land. På landsbygden är det grått i ordets rätta bemärkelse med ovårdade ibland fallfärdiga hus, smutsigt, vägar med stora vattenpölar, påbyltade människor, gamla tanter som säljer kläder och mat på små bord, affärer som såg ut som våra för 100 år sedan. I Sankt Petersburg mötte vi en elegans, estetik och lyx som ligger långt över Sveriges.

Att passera gränsen tog ca 3 timmar såväl in som ut med många stämplar och blanketter att fylla i med en stor arrogans och avsaknad av service från gränspersonalen. För övrigt var ryssarna ytterst älskvärda och hjärtliga.

Etableringströskel

Igår hände det igen! Vi var på kammarkonsert med Beethovens stråkkvartetter. Före paus fick jag inte ut mycket av konserten. Musiken och jag var på olika platser. Efter paus blev det en upplevelse.

Det är ofta så. Det som ger stort utbyte har en "etableringströskel". Det tar en tid innan utbytet kommer. Men när det kommer så blir det desto större. Så är det även med att gå ut i naturen. Den kan te sig tråkig i början av vandringen för att efterföljas av en stor tillfredsställelse när den får sin tid. Ofta är det samma med upplevelsen av konst, litteratur, teater mm.

Å andra sidan är det som verkar bra direkt av den arten att det inte ger något varaktig utbyte utan snabbt tynar bort, såsom att se på TV, läsa dagstidning mm.

Hösten i Stockholm

Nu först kom hösten till Stockholm. Förra gången jag noterade hösten var när den kom till fjällen den 15 september enligt mitt tidigare inlägg nedan. Det skiljer ca 6 veckor.

Jag tycker mig dock notera en senare höstankomst nu än för några decennier sedan då höstfärgerna var som bäst redan den 15 oktober i Stockholm.

Nu nalkas den sköna november när det är lugnt med modesta färger i naturen. Då finns det tid för innesittning och att läsa en god bok.

Design

Vi lägger nu dom första penseldragen för nästa nätverksseminarium som kommer att handla om ämnet "Design". Vi träffar nu några av dom mest tongivande personerna inom området i Sverige.

Vi har fått veta att det finns olika definitioner på ordet "Design". I en vid definition så handlar det om allt som ett företag och en organisation är och gör. Ytterst handlar det om att ha empati med kunden och att få dennes tillfredsställelse. Sålunda pratas det om att Skatteverket har en god design och att Försäkringskassan och Sjukvården är på väg.

En av föregångsgestalterna inom området är Steve Jobs som hade design som utgångspunkt för allt som Apple står för.

Stäng in dom negativa tankarna i en mugg

I buddistklostret i Vietnam, som vi besökte för två veckor sedan, kunde man köpa en mugg avsedd att stoppa ner dom negativa tankarna i. Det fanns också ett lock så man kunde stänga in dom.

Att bli av med dom är att bli befriad själv. Dom leder endast till ännu mer negativa saker och utgör ett hinder för mig själv och för min omgivning.

Att komma ut i friheten

När man är hemma i Sverige så tror man att man vet hur världen skall styras. Men när man kommer ut och får ta del av andra kulturer, värderingar och sätt att tänka så blir man ödmjuk.

De förutfattade meningar, uppfattningar och åsikter som man har ersätts av: "Aha, det kanske kan vara på många andra sätt också!". Man blir mindre säker och det är en befriande känsla att lösgöras från sina åsikter. Från att ha varit instängd kommer man ut i friheten.

Författaren Lars Gustafson fick frågan, vid ett föredrag igår: "Varför bor du ofta i Berlin och varför har du länga bott i USA?" Han svarade: "Berlin är egentligen inte en vacker stad men man berikas med idéer där. I USA tar man till sig mängden av tankar och åsikter som inte är lika stor här. Sverige är som en vägförening!"

Vår utbildningsresa till Vietnam

Vi hade vår utbildningsresa till Vietnam i förra veckan.

Vi besökte UNICEF-s biståndsprojekt med barnhem för HIV-smittade och Agent Orange-missbildade mm. Vi berördes starkt av de små barnen som uppträdde och sjöng för oss. I det senare fallet så blir de högst 25 år.

Vi besökte konfektionsindustri där sömmerskorna sitter tätt och syr kläder till oss för en månadslön på drygt 200 USD

Vi besökte ett buddistkloster och fick till oss buddistisk filosofi: "Om vi inte kritiserar andra utan är inställda på att istället förbättra oss själva så blir vi lyckliga människor!"

Vi besökte Bai Bang, det gamla "Palme-projektet" där Sverige skänkte ett pappersbruk till kommunistdiktaturen i Vietnam.

Vi pratade politik och fick veta att man måste gå i politisk skola i 2,5 år om man vill göra karriär. "Sedan gäller det att glömma allt" sade en tidigare elev.

Hösten i fjällen

Hösten har kommit till fjällen.

 

Naturens färger är oändliga. Alla harmonierar. Då och då ser man renar. Deras färger lyfter omgivningens.

 

Luften står stilla, både krispig och mjuk, både sval och varm. Friheten är total. Man väljer om man går längs stigen, över fjället eller genom fjällbjörksdungarna.

 

Forsarnas brus ligger som en lisa för själen. 

Inför utbildningsresan till Vietnam

Vi har haft möte i gruppen som åker på vår utbildningsresa till Vietnam om en vecka. http://www.etarn.se/sida3.html Vi förberedde oss för det omfattande program som kommer att vara där.

Vi har förstått att i vietnamesiska ledarskapet måste chefen ibland ta i och nästan bli arg på medarbetaren. Först då händer det saker. Det är intressant att även vi redan i förberedelserna för programmet har gjort samma upplevelse. Det skall bli intressant att få frågan mer nyanserad på plats.

Vidare är det den som är äldst i sällskapet som bestämmer. Här råder ålderns makt till skillnad från i vår kultur. I alla fall för närvarande. I syskonskaran går makten till den förstfödde. Syskon tituleras ofta ettan, tvåan trean osv.

Att hitta olönsamheterna

Nyligen var det någon i våra chefsnätverk som tog upp frågan om åtgärder vid försämrad lönsamhet och minskad omsättning i företagen. Det vanligaste är att man minskar antalet medarbetare. Dock har man då inte åtgärdat huvudproblemet som oftast är bristfällig marknadsföring och försäljning.

En orsak till minskad lönsamhet kan också vara att man inte anställer äldre medarbetare eller rent av gör sig av med dom. Det är en hets på att inte anställa 50+. De yngre gör lätt de fel som de äldre har gjort tidigare och inte gör om. Detta skapar ineffektivitet och onödiga kostnader.

I Kina kör man den hårda linjen vilket innebär att när någon gör fel så får han sparken direkt. Detta innebär att man inte tar till vara den erfarenhet som felet gav utan anställer en ny som lätt gör om samma fel.

Några tankar från vårt framtidsseminarium på Änglagård

Vi hade seminariet på Änglagård och vi spanade efter trender i vår samtid och antog hur det kommer att bli framöver.

Vi pratade bland annat om att vi kanske är inne i det "postsekulariserade samhället". Människorna söker meningfullhet. Kanske dagens korsiktighet beror på att vi saknar de högre värdena och målen i livet? Det finns många som är "garderobsreligiösa"

Vi tror att många kommer att söka sig från staden och ut till landet. Många som har möjlighet kommer att bli dubbelboende. Man kommer att arbeta och ha fritid i staden och man kommer att arbeta och ha fritid på landet.

Makten förskjuts ständigt från politikerna mot ekonomiska intressen. Detta gäller lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Det finns konstellationer över politiska gränser, företag, media mm som verkar under ytan.

Idag börjar seminariet på Änglagård

Idag startar vårt seminarium på temat "Nutidsspaning och framtidsantaganden" på Änglagård.

Vi kommer att träffa forskare på Mittuniversitetet som ger teoretiska perspektiv på vår samtid och framtid. Därefter kommer vi själva, "praktikerna", att diskutera våra perspektiv i sommarhuset på Änglagård.

Ikväll tar vi champagnen i smedjan på Änglagård och middagen på övre verandan. Imorgon får vi fördjupad stämning vid eftermiddagskaffet i en gammal "skogshuggarkoja", Skarpåskojan, bland älgarna och björnarna  uppe i skogen. Middagen blir då i salen på Änglagård.

På fredag avslutar vi med att stämma av med teoretikerna på Mittuniversitetet.

Var och en har möjlighet att finna lyckan

Det bra att ha ett jobb att komma tillbaka till efter semestern. Vi mår bäst när vi ägnar oss något som är produktivt och resultatgivande både för oss själva och andra.

Tyvärr är det många som känner det tungt att gå tillbaka till jobbet! Otrivsel, dåliga chefer mm ställer till det. Egentligen är det var och ens ansvar att ta sig i kragen och se till så att man hamnar i en verksamhet som man trivs i och gillar.

Det frestar dock på och vi har ofta satt oss i en knipa med privata kostnader som tvingar oss att härda ut i ohållbara situationer.

Dock har var och en ytterst en frihet att ge sig ut i det okända för att finna "lyckan".

En mästerfotograf

Nyligen fick jag se en mästerfotograf i aktion. Hon lyfte fram resultatet istället för sig själv. Under själva fotograferingen var hon diskret och fick tillsammans med objekten idéerna. Dom fick agera själv och blev naturliga. Resultatet blev ett mästerverk.

Jag tänkte på en av världens mest kända porträttfotografer Nadav Kander som menar att han inte behöver kommunicera med munnen utan på andra sätt tills personen blir naturlig så att han kan fånga personligheten i bilden. Jag tänker också på filmregisörens Colin Nutley som lämnar en stor del av skapandet åt skådespelarna själva som med sina personligheter formar rollen.

Detta är en gyllene regel för allt ledarskap.

Försommar

Blank sjö vid Änglagård.
Luften blir spröd men fuktigt njuk och drar ihop sig när regnmolnen tornar upp.
Allt stannar och det blir ett tillstånd.
Försommargrönskan runtomkring är krispig och stjälkig.
Fåglarna väntar innan dom åter blomstar upp och spelar i sin änglalika harmonikaskad.
Jag tar in allt jag förmår i den ljuva försommartid

Att inte bli sedd och bekräftad

Vi är alla beroende av att kunna prestera något bra inom olika områden. Det viktigaste är att man själv blir nöjd och utöver det så behöver man också uppskattning och bekräftelse från andra, inte minst från sin chef.

När man har utvecklat en verksamhet till väsentligt högre omsättning och lönsamhet och bekräftelsen från chefen uteblir så blir man illa berörd. Om chefen är mer intresserad av sig själv än av mig och min prestation så blir jag inte sedd.

Det bästa är att få beröm, näst bäst är att få kritik men sämst är att inte bli sedd. 

"Prata bort bekymmer"

Det är nästan otroligt att uppleva hur bekymmer kan försvinna när man pratar om dom! I våra chefsnätverk är det påtagligt. Dom kan försvinna helt eller hitta nya lösningar när man uttalar orden. Att skriva av sig kan också ha liknande effekt.

Ett exempel är den nätverksdeltagare som hade en ständig rädsla för att få sparken. Han berättade omfattande om denna rädsla och vi penetrerade den ordentligt vid hans första möte i nätverket. Vid frågan på senaste mötet några månader senare om denna rädsla visade det sig att den var helt borta.

Det är tråkigt att så många går med rädslor och bekymmer som dom aldrig pratar om och som hålls inneslutna och inte får komma ut. Det sämsta är att älta dom då man skall sova!

Utrensningar i arbetslivet

Det är många chefer som är runt 60 och blir av med sina jobb. I vissa företag men även i offentliga organisationer finns det i stort sett inga chefer som är över 60. Dom är på olika sätt utrensade.

Jag går ej in på orsaken till detta men konstaterar att för dom som är berörda är det tufft. Jag har färska exempel på att man känner sig förnedrad, blir bekymrad, i vissa fall förtvivlad och får sömnlösa nätter.

I bekantskapskretsen finns det dom som redan vid 55 har kämpat för att återkomma till den efterlängtade "hetluften" men som har misslyckats.

Att vara anställd innebär att man är utsatt för andras godtycke och blir begränsad i sin förmåga att styra över sitt eget liv.

Barn kräver numer mycket stimulans!

På ett nätverksmöte nyligen kom vi in på det faktum att det är mycket att stå i när man har tre barn mellan 1 och 5. Inom kort jobbar båda föräldrarna heltid dessutom.

Barn har idag till skillnad från tidigare ett stort behov av stimlans från dom vuxna. Till skillnad från någon eller några generation sedan kräver dom betydligt mer uppmärksamhet.

Långt tillbaka i tiden fick barnen vara tysta och hålla sig undan då dom vuxna pratade. Nu är det tvärtom. Dom står i fokus i sällskapslivet.

Endast för en generation sedan hade barnen en större förmåga att sysselsätta sig själva än idag.

Utan att lägga värderingar i detta så är det ett intressant faktum att det har skett en förändring. Dock för det med sig att nutidens föräldrar får lägga väsentligt mer tid på barnen.

Island

Gatubild från Reykjavik

Morgon i Akureyri på norra Island

I förra veckan var vi på Island. Vi körde runt ön och övernattade på de små orter och fiskelägen som finns där. 130 mil med fina vägar och minimal trafik. Orterna är små med några få hus men oftast ett hotell och en restaurang med utsökt kök med krabba, fisk, havskräftor och lamm som specialiteter.

Landskapet är bedövande vackert och trädfritt med milsvida vyer. Det bor 300 000 människor på Island varav de flesta i Reykjavikområdet.

I marken puttrar det på en del stället. Leran kokar och man får en förnimmelse av jordens inre när man sticker ner handen i ett hål eller en spricka och känner den varma fuktiga luften flåsa upp på gränsen till att den bränns.

Vi pratade med bondfrun på den närmaste gården nedanför Eyjafjallajökul, vulkanen som hade utbrott för två år sedan och som lamslog stora delar av världens flygtrafik. Det finns en ödmjukhet hos dessa människor med respekt för naturens krafter som är förunderlig.

Skummet från havets vågor på den svarta lavasanden

Olika villkor!

I morse pratade jag med en renhållningsarbetare i Humlegården. Han bor 25 mil norr om Stockholm och veckopendlar till jobbet. Han tyckte att tiden gick långsamt nu när det är dåligt väder för då är det lite skräp att ta hand om.

Han hade varit sjukskriven för en höftledsoperation och haltade. "Jag får inga pengar från kassan numer så jag måste jobba"..."men det är bra för jag tränar höften!"

"Snart är jag 65 och då slutar jag!" säger han! Jag tillägger: "Ja men nu skall vi ju jobba till 75". Han protesterar: "Dom vet inte vad dom pratar om! För sådana som oss är det omöjligt!"

Jag jämför med Leif Silbersky som igår i TV sade att han har lovat barnbarnen att går ner till 100% arbetstid vid 75. Nu när han närmar sig 75 så inser han att han inte klarar det!

Grand Hôtel

Igår hade vi seminarium för våra nätverksdeltagare om ledarskapet av Grand Hôtel på Grand Hôtel i Stockholm.

Vi fick veta hur man skall gå till väga för att lyfta Grand Hôtel till Världens tio-i-topp-lista vad gäller femstjärniga lyxhotell.

Att den fysiska delen är felfri och av högsta klass är självklart. Gästens mentala och upplevelsebaserade del skall förfinas ytterligare. Man särbehandlar gästerna och dokumenterar information om varje gästs särart för att kunna ge en maximal service.

Mottot är "se" "ge" och "le"!

Vi avslutade med det traditionella smörgåsbordet i Carl Larsson-salen.

"Glastaket"

Det finns kvinnor som är mycket duktiga och även framgångrika på sina jobb men som ändå hålls tillbaka och kommer upp på en viss nivå men inte längre.

Det beror dels på att de manliga konkurrenterna inte är lika effektiva och sakkunniga så de kan istället få gå vidare och bli högre chefer. Kvinnorna är så nyttiga på sina lägre poster så att de gärna hålls kvar där.

En annan orsak är att kvinnor ofta tror att dom kan mindre än dom kan till skillnad från män som ofta tror att dom kan mer än dom kan. Kvinnorna är därför inte lika kaxiga och har sämre förmåga att sälja sig själva internt.

Det finns exempel på kvinnor som känner sig osäkra i grupp och sociala sammanhang där männen dominerar och därmed inte kan visa sig på styva linan.

Vi dömer andra utifrån vårt eget snäva synfält!

På ett nätverksmöte i veckan fick vi en fängslande berättelse som framfördes på ett medryckande sätt som gjorde att vi övriga levde oss med i det hela och satt på helspänn och lyssnade.

Det handlade om huruvida man i en dialog med chefen har en verklig relation eller om den endast är verbal med fraser och superlativer som endast är en garnering och som inte har med den verkliga frågan att göra.

Det är då desto intressantare när man känner att det verkliga genombrottet kommer. Det vill säga när man får den riktiga kommunikationen och när man får en ömsesidig förståelse för varandra för första gången. Man inser varför den andra har agerat som den har gjort och man får insikt i orsakerna till detta.

 

Hur ofta dömer vi inte andra utifrån vårt eget snäva synfält. Var och en har ju många anledningar till att man agerar som man gör vilket den utomstående betraktaren oftast inte har en aning om.

Förryckt skrivarmarknad

Den kommersiella världen är alltmer förryckt. I jakten att maximera vinst går man över "lik", iallafall "miljölik". För att tjäna maximalt har företagen som säljer skrivare maximerat priserna på färgpatroner och minimerat priserna på skrivare.

Att köpa färgpatroner till en skrivare kostar SEK 698:- men att köpa en ny skrivare, komplett med färgpatroner kostar endast SEK 299:-. Detta innebär att man tjänar på att köpa ny skrivare var gång som färgerna tar slut och slänga den gamla.

Man kan undra hur Canon och HP tänker för att spara miljön i dessa dagar när företag alltmer gör sina hållbarhetsredovisningar och CSR-program

ADHD

Vid ett möte i chefsnätverken nyligen träffade vi en person med ADHD. Han kunde bland annat inte göra något som han inte är intresserad av och tycker är roligt. Förmodligen är han desto bättre på det han gillar.

Skavlan intervjuade skådespelaren Per Morberg som berättade han att han hade problem med sig själv och att han var en "A till Ö - människa".

Det är intressant med dessa bokstavsbeteckningar som tydligen står för en funktionsnedsättning i hjärnan. Det verkar som att vissa inte kommer vidare i livet på grund av sin begränsning medan andra kommer långt kanske tack vara sin "begränsning".

Man kan också fundera över de personer, som vi väl alla har mött, som uppfattas som besvärliga men som aldrig får någon diagnos över sin besvärlighet. Vi blir irriterade på dom men kanske skulle dom mötts av större förståelse om vi inser att dom inte kan göra något åt sin "besvärlighet". Det kanske skulle vara bra både för dom och deras omgivning om även dom fick en bokstavsdiagnos.

Att missbruka arbete

En vanlig fråga på våra nätverksmöten är att man tycker att man jobbar för mycket. Har man hemmavarande barn också så består livet endast av arbete och måsten. Det finns ingen tid över för den egna delen.

Vid senaste mötet sade sig någon ha fått "teflonhjärna"! Jag börjar bli glömsk! "Det är första tecknet på utbränning. Jag vet för jag har sett många utifrån min personalchefsroll". Han fortsatte: "Men det finns inget att göra åt det jag måste fortsätta och hoppas på att det blir lindring i arbetsbördan framöver!"

Vissa människor är programmerade för att jobba mycket och prestera. De har inget alternativ. De försöker komma bort från det men det är nästan omöjligt. Det är som alla andra missbruk.

Samtidsspaning och framtidsantaganden

Igår förberedde vi sommarens seminarium på Änglagård. Det blir på temat "Samtidsspaning och framtidsantaganden".

Vi träffade samhällsforskarna på Mittuniversietet som skall medverka för att ge det akademiska perspektivet på temat.

Vi träffade också Eva Nilsson som vid 25 blev helt förlamad vid en dykolycka och nu 8 år senare är en framstående konstnär och målar med pensel i munnen. Hon har också skrivit en bok med blompinne i munnen och spelat in en film om sig själv. Hon skall ge sitt perspektiv på seminariet

Extrem spretighet eller extrem uppstyrning kan vara bäst

Vi diskuterade nyligen i ett nätverksmöte för chefer om huruvida man skall centralisera en koncern med många företag och varumären. Alla lever sitt individuella liv med sina egna administrativa system. Några varumärken är betydligt mer kända än namnet på koncernen, eller holdingbolaget.

Jag har dock en preferens för den typen av organisation där delarna får leva sitt liv i frihet. Utan att ha belägg för det känns det som att friheten är mer produktiv än uppstyrning och likriktning.

Motsatsen till detta är stora koncerner med extrem likriktning såsom exempelvis IKEA. Det har ju dock visat sig att även detta är framgångsrik.

Det sämsta är nog mellantingen där man ständigt organiserar om när det kommer nya chefer och konsulter till verksamheten.

"Jobba till 75"

Intressant inlägg av Statsministern om att jobba till 75. Äntligen en vision som lyfter över det kortsiktiga politiska tjafset. Förra gången var det Göran Persson som myntade begreppet " den som står i skuld är inte fri" och dessförinnan Per Albin Hansson med "folkhemmet".

I praktisk politik så kan det ju hända mycket på vägen till visionen men den kanske större betydelsen är att den ändrar våra värderingar och synsätt.

Fram till nu har det nästan glorifierats att kunna sluta jobba tidigt och att ändå vara ekonomiskt tryggad. Kanske detta kommer att ändras och att ungdomsfixeringen i vår tid kompletteras med värderandet av erfarenhet. Kanske det blir naturligare och lättare att byta karriär och hitta det som var och en gillar och passar för.

Vi människor mår ju ändå bäst när vi får vara aktiva, prestera och vara till nytta.

Prat utan resultat!

Det är förunderligt att höra politiker ständigt ha lösning på problem som fortgår år efter år utan att finna sin lösning.

• Dom vet alltid hur arbetslösheten skall elimineras medan den fortsätter att finnas
• Dom vet alltid hur segregeringen skall minskas under tiden som den enbart ökar
• Dom vet alltid hur glesbygdsproblemen skall åtgärdas medan de fortsätter att öka
• Dom vet alltid hur mobbing i skolorna skall minskas medan den fortsätter att finnas
• Dom vet alltid hur brottsligheten skall minskas medan den fortsätter att finnas

Listan kan göras lång

Ur "Inferno", August Strindberg:

"Helvetets eld, det är begäret att komma sig fram i världen; makterna uppväcka begäret och tillåta de fördömda att ernå vad de eftertrakta. Men, så snart målet är vunnet, önskningarna uppfyllda, befinnes allt vara värdelöst, och segern utan betydelse!

Fåfängligheters fåfänglighet, allt är fåfänglighet. (Strindberg citerar här "Predikaren" i Bibeln)

Då, sedan den första illusionen brustit, utblåsa makterna begärets, ärelystnadens eld, och det är icke den ostillade hungern som plågar mest, det är den tillfredsställda lystnaden vilken inger avsmak för allt."

Strindberg lutar sig här på filosofen, mystikern och teologen Swedenborgs skrifter. Vi känner ju till att "vägen är målet" och att det verkliga målet kan te sig tråkigt när man väl är där. I detta citatet blir jag imponerad av Strindbergs mustiga språk och beskrivning av detta.

"Myrorna i myrstacken"

Det här verket av Jonathan Lasker utställs för närvarande på Lars Bohman Galleri och kanske betingar ett pris på ca 2 Mkr.

Den heter the 80-s och har säkert någon tanke bakom sig som jag ej känner till. Själv tycker jag om att fantisera fritt omkring konst och musik för att få egna associationer.

Jag föreställer mig här människornas rörelser instängda i individuella kättar. Vi har alla våra begränsade områden som vi rör oss i. Gränserna är ytterst satta av oss själva. Rörelsemönstret påminner om GPS-en i iPhone när man ser sina förflyttningar utritade under dagen.

"If you can´t beat them, join them!"

På ett nätverksmöte nyligen diskuterade vi våra personliga egenskaper och framför allt de som vi irriterar oss på. Någon hade problem med att ideligen ligga i startgroparna men aldrig komma fram till målet, någon hade oro för mycket, som att få sparken, om den egna familjen skall fungera etc. ytterligare någon har svårt för att lyda under en chef utan vill gå efter sitt eget huvud.

Frågan är om man skall leva hela livet med att vara bekymrad för sina tillkortakommanden. Det traditionella angreppssättet på problem är ju att försöka lösa dom, inom sig själv eller genom att förändra sitt liv, men om det inte går får man acceptera dom och lära sig leva med dom. Oftast har dom en motsida som är positiv som kan vara intressant att ägna sig åt.

Det sämsta är att tycka att man är misslyckad och reta sig på dom hela livet. Medan dom pågår så kanske man i själva verket lever ett gott liv.

Äntligen kom man fram till "korset"!

Nedanstående inlägg som jag gjorde den 19 oktober 2011 har nu besannats. Tråkigt att det tog så lång tid, dock, speciellt för Håkan Juholt själv. Partiet får skylla sig själv och man tappar förtroendet för hela ledningen. Håkan passar säkert till något helt annat men absolut inte som politiker eller ledare. Kanske något praktiskt där det inte har någon betydelse om omdömet brister och orden inte har förankring i verkligheten.

Inlägg 19 oktober 2011:

Vad beror det på att en så stor organisation som Socialdemokraterna inte kan hitta en ledare som håller måttet? Det är uppenbart att Håkan Juholt inte gör det!

Man borde ha vetat Juholts kompetenser efter lång erfarenhet av honom i riksdagen mm och ändå väljer man honom. Orsaken kan man spekulera om. Förmodligen är det den interna politiken och maktkampen inom partiet som är orsaken. Det vittnar också om kompetensen hos den övriga ledningen. Naturligtvis finns det många kvalificerade personer inom ett så stort parti som med beröm godkänt skulle axla partiledarrollen. Men dom släpps tydligen inte fram.

Nu kan vi bara bevittna en "via Dolorosa", smärtans väg, för såväl partiet som för Juholt själv innan man kommer fram till "korset".

Lycko-Per

Igår såg vi Lycko-Per av August Strindberg på Intima Teatern. Det handlar om jakten på lyckan.

Rikedomen blev det första målet som dessvärre fylldes av vänner som inte var riktiga vänner utan endast ute efter pengarna. Det andra blev makten som innebar att Lycko-Per fick lämna sina värderingar och traditioner för att istället ikläda sig dom som olika inflytelserika intressen förväntade av honom. Till sist blev han reformator för att bli stor och känd men fick känna på spott och spe från etablisemanget som hade egna intressen i det befintliga och inte alls var intresserad av reformer och förändringar.

Man har sina drömmar när man är ung som sedan grusas på olika sätt. Det man ser är inte verkligheten. Det man tror är gott är ont och vice versa. Om man bara älskar sig själv så kan man inte älska någon annan, vilket ändå är det värdefullaste i livet.

Själavandring?

Det är förunderligt med dom små barnbarnen där två är i 3-årsåldern och ett är 1 år. Alla reagerar för våra analoga gamla golvur som slår olika slag medan deras mängd av plastleksaker som piper och spelar i olika digitala ljud är mer ointressanta.

Likaså är tre-åringarna förtjusta i gamla visor snarare än av dagens hits. Naturligtvis är det pippi-visor och barnvisor men även gamla julvisor och andra neutrala visor från mitten av förra seklet. En av dom manövrerar numer själv på min i-phone och spelar på Spotify.

Ytterligare en iakttagelse är det speciella sambandet mellan barn och äldre. Exempelvis är det en speciell relation mellan barnbarn och far- och morföräldrar.

Det finns en koppling mellan det yngsta och det äldsta! Allt går i cirkel eller är det månne själavandring?

"Kung Vinter" och "Farbror Rimfrost"

Vi börjar arbetsåret på Änglagård. Det är maximalt med snö och här ser vi en bild tagen utanför "Sommarhuset" där vi brukar har våra seminarier på somrarna. Den gamla syrenbusken ligger på marken, granen är en snöstaty.

I skogen har många barrträd blåst ner i julstormen. Björkarna ligger med toppen i snön i båge. Dom är då elastiska. För en vecka sedan kom "sursnön" som byborna säger. Den var blöt och lade sig på allt. Idag är det minus 20 grader och oerhört vackert.