Brev till Eva

Hej Eva!

Igår var jag inne i din dator igen. Jag skulle göra utskick för vårt (mitt) nästa seminarium för våra kunder. Jag ville komma åt din mail-lista. Då kom tårarna igen när jag läste dina sista mail.

Dom du skickade till dina kunder och bekanta var så varma, fina, omtänksamma och framåtriktade. Själv är jag lite mer rakt på sak, men inte du. Dom var personliga och du önskade dom lycka till var och en på sitt speciella sätt.

Mailen med våra barn var framåtblickande och du föreföll inte då ha en förnimmelse om att du snart skulle dö! Det sista mailet som du skickade till mig endast två dagar innan du dog är så gripande och jag tror att jag har återgivit det tidigare i ett brev till dig men här är det igen, ordagrant:

"Puss och puss från en skraltig liten Eva"

Brev till Eva

Hej Eva!

Nu har jag varit ensam i fjällstugan i en vecka. Det blev inte så mycket jobbat. Jag kunde inte hålla mig borta från den goa snön. Det blev 10 mil skidor på 4 dagar. Det var fint. När du fanns hos mig blev det kanske bara några mil på samma tid. Men det var fint ändå. Då hann man sansa sig och njuta av naturen.

Trots att jag försöker vara som en "kork" och flyta med flödet så kan jag inte låta bli att fundera över hur mitt liv skall fortsätta. Det är skönt att vara ensam och fri men det kan också bli lite för mycket av det. Så känns det nu. Jag inser att det nog är omöjligt att leva ensam, även för mig som tror mig gilla det.

När friheten och ensamheten var ny, vid sidan av sorgen efter dig, så kändes den spännande men nu börjar jag redan tröttna på den. Monica och jag har ju långa perioder när vi inte träffas och det är nog nyttigt så man får känna på hur alternativet är.

Det kanske är som det står på en sida i min Toscanska kokbok med stora bokstäver över en helsida med Toscanska landskapet. "En dag utan kärlek är en förlorad dag!"

När jag nu kom hem till Stockholm så såg jag att det korrekta citatet är: "Förlorad är all tid som ej levts i kärlek"

Brev till Eva

Hej Eva!

Monica och jag har varit i Provance och tittat på hus till salu och åkt skidor i alperna. Det var en fin resa och Monica har gett ett bud på ett stenhus i en liten by som klättrar på en bergssida några mil norr om Nice. En timme till havet och två timmar till pisterna i alperna.

Resan var intensiv med många intryck och det är först nu när jag är hemma igen som du dyker upp igen i mina tankar.

Jag åker upp till vår fjällstuga imorgon för att jobba därifrån som vi brukade göra och för att åka längdskidor. Jag är ensam där och har behov av att konsolidera mina tankar och upplevelser. Det skall bli fint tror jag.

För övrigt fortsätter jag i "kork-filosofin". Jag driver med livets flöde utan att styra själv. Jag kommer dit jag kommer. Ibland tror jag att allt är förutbestämt eller att det är någon som styr. Det kanske är du?