Hur lyckligt är det att vara extrem?

Igår var vi på Dagens Industris utdelning av priser till "gasellföretag". Det är de företag som har växt snabbast.

Vi fick se ett antal extremt framgångrika företagare inom olika branscher. Det är jätteroligt för dom och det syntes tydligt hur tända dom är över sin uppgift.

Några funderingar är dock att ofta visar det sig att företag som får dylika utmärkelser ofta inte blir så uthålliga.

En annan fundering är att man kom definitivt att tänka på elitidrottare. Hur välgörande och nyttigt är det att ägna allt åt en sak och missa allt annat i livet. Kan man kalla det för missbruk?

Dessa entreprenörer hade kanske från början en inriktning att tjäna pengar men nu när de bygger vidare så är det viktigaste att bygga. Dom slutar inte när första miljarden är uppnådd.

Finansministern Anders Borg var där och han var mest bekymrad för att det nu går för bra och för fort.

Från dagis till förskola

För länge sedan var det en självklarhet att barnen skulle vara hemma hos sina föräldrar under uppväxten. På bondgården föll det sig naturligt då båda föräldrarna hade sitt arbete där och när industrisamhället gjorde sitt intåg var kvinnan hemma och skötte barnen.

På 60- och 70-talen blev det vanligt att kvinnan skulle ha en anställning och dagisarna och fritidsarna kom till. Det ansåg då hos dom flesta som ett nödvändigt ont med dagis.

Nu är det tvärtom. Förskolan som det heter anses som något positivt av de flesta barn och föräldrar.

För var det självklart att barnen skulle slippa vara på dagis när föräldrarna var hemma med nästa nyfödda barn. Nu anses det självklart att dom skall vara i förskolan då och de kommuner som begränsar detta är inte populära hos föräldrarna.

Tiderna förändras minsann.

"Att älska livet mer än dess mening"

Igår lyssnade vi på professorn i Religionspsykologi som har skrivit "Långsamhetens lov" och "Att älska livet mer än dess mening". Han pratade om långsamhet, vemod och skönhet.

Det första har vi för lite av. Vi slungas bort från oss själva i en centrifug mot allt som lockar och kräver i vår tid. Vi finns inte där vi är utan på andra platser. Många lever i en drömvärld om att det skall bli bättre sedan.

Vemodet ligger alltid och lurar. Det finns även i glädjen. Finsk och argentinsk tango är full av passion samtidigt med vemod. Vi kan känna vemodet när vi stänger sommarstugan för vinterförvaring och minns den sköna sommaren. Detta gränsar mot det stora vemodet över tidens gång och av medvetandet att vi skall dö.

Skönheten upplever i olika sammanhang. Den är fönstret mot den gudomliga världen.

Olika sorters ledarskap

Under de många mötena i chefsnätverken får man många exempel på ledarskap.

• Oförmåga att leda vilket gör att avvarter av många slag utvecklas
• "Management by fear" vilket handlar om uttalade eller outtalade hot
• Inspirerande ledarskap som lyfter medarbetarna över sin nivå
• Ledarskap som ger frihet inom ramar och mål
• Psykopatiskt ledarskap som växlar mellan terror och insmickring
• Detaljledarskap som styr och kontrollerar detaljer
• "Politiskt ledarskap" som styr mer efter relationer än mot bästa resultat
• Favoriserade ledarskap som delar in medarbetarna i svart och vitt
• Berömande ledarskap som lyfter medarbetarna med befogat beröm
• Ledare som sällan eller aldrig visar sig

Listan kan göras hur lång som helst.

En av de viktigaste parametern för att trivas på jobbet är dock att man har bra relation till sin chef och har förtroende för denne.

De eviga sanningarna

Igår såg vi operan "Norma". Musiken av Bellini var skön och huvudrollsinnehavaren Lena Nordins röst är en upplevelse.

Den handlar om Norma, ledare för gallerna för 2000 år sedan, som blir förälskad i fiendens/ockupantens lokala befälhavare som är romare. Det slutar med att hon på egen begäran för sitt förräderi bränns på bål tillsammans med sin älskade efter att ej ha klarat av att döda sina egna barn som istället tas om hand av hennes far.

Som så ofta i dom klassiska verken finns dom eviga sanningarna.

Alla civilisationer, kulturer och imperier faller förr eller senare genom att dom vittrar sönder inifrån.

Kvinnans kärlek kan vara så stark så att den ej går att behärska och mannen kan ha mer än en kvinna. Vice versa råder dock också.

Inget samhälle klarar sig utan att brott bestraffas.

Fattigdom

Igår lyssnade vi på Susanna Alakoski som nu är mycket populär främst med boken "Svinalängorna".

Vi hade förväntat oss att hon skulle prata om fattigdom i Sverige men det mesta handlade om missbruk av narkotika och alkohol. Detta är förvisso den största orsaken till fattigdom och missbrukarna är många och finns i alla åldrar.

Jag ställde frågan om det finns fattiga i Sverige som ej är missbrukare och jag menade då om det finns människor som inte har tillräckligt med mat, kläder eller husrum. Hon svarade att det finns fattigdom som visar sig genom att man inte har råd att köpa den dyra cancermedicinen, mobiltelefon till barnen eller dator eller att åka på semester.

Jag vet genom bekantas upplevelser att det går att mycket snabbt bli fattig enligt denna definition. Orsaken kan vara dumma och oturliga investeringar, skilsmässor, oförmåga att hantera pengar etc. Då länder drabbas av ekonomisk kris blir det många nyfattiga men uppenbarligen behöver inge svälta i Sverige idag.

"Måttlighet" finns inte i vår kultur!

Ordet "måttlighet" lyser med sin frånvaro i våra så kallade "miljömedvetna" och "klimatsmarta" diskussioner.

Att vi har ett ofantligt frosseri i vårt samhälle tycks ingen bry sig om. Pappersproduktionen utmynnar i reklam som få läser. Den blir tjocka dagstidningar som mest innehåller strunt och varje person kanske läser en futtig procent av allt papper. Andra exempel är onödiga emballage när man handlar.

Det slängs också ofantliga mängder mat. Dels är vi kräsna som bara vill ha "bäst-före-datum" och dagsfärska bullar och dels lämnar de flesta människor mat på sin tallrik. Lampor är tända i tomma hus etc.

Exemplen är många på vårt frosseri som i stort sett ingen som bryr sig om. Man ser också tecken på att det är miljöivrarna själva som frossar mest.

Resultatet blir att vi måste producera energi med vindkraft som är det mest miljöförstörande och ineffektiva sättet som finns.

"Känn dig själv"

Man kan undra hur mycket vi bestämmer själva egentligen. Kanske det är så att vi är skapade med egenskaper som styr oss istället för tvärtom.

Vi får våra drömmar, önskningar och behov, medvetet och tydligt eller omedvetet och otydligt. Det vi med vårt medvetande då kan göra är att följa dom eller ej. Om vi inte gör det så kan det gå illa. Vi kan bli missanpassade, stressade eller rent av sjuka.

Att känna sig själv och acceptera den man är en viktig livsuppgift. Det är alltför vanligt att försöka vara som andra. Man hamnar då i "stickspår" och resultatet blir dåligt.

Vid vår utbildningsresa till Grekland på temat mytologi och filosofi såg vi inskriptionerna på templet i Delphi: "Känn dig själv" och "Måttlighet". Man kan anta att det var kärnan i svaren från Oraklet.

November är skön!

Min meditationsplats i Stockholm

Det går lika bra att meditera i Stockholm som i Norrlands glesbygd. Man blir då varse att livet består av många detaljer och att dessa ständigt rör sig i våra huvuden. När man stannar upp en stund så inser man att det riktigt stora är att man finns och att man lever.

När Eva, min fru och kollega, och jag var nyträffade och unga bestämde vi oss för att vi inte skulle ta livet på så stort allvar. Vi skulle leka oss fram. Till stor del har vi lyckats och lyckas med det fortfarande.

Man skall inte heller ha för många måsten utan ha utrymme för spontaniteter och tillfällen att njuta av allt som finns.

November är en fantastisk månad med sköna modesta färger. Den erbjuder mera lugn än de flesta andra månader. Rosorna på bilden i novemberslasket är sköna.

Och! Det finns inget dåligt väder!

Min meditationsplats

Min meditationsplats

Resan tillbaka till Stockholm som jag berättade om i gårdagens inlägg blev uppskjuten till idag. Jag fick åter möjligheten att sitta en stund på morgonen på min meditationsplats vid Änglagård.

Idag är det dimma innan solen går upp. Luften är alldeles stilla som så ofta och -10 grader.

När man släpper tankarna och försöker att komma in i "tanklösheten" så är det efter en stund som att komma ut i en högre nivå att betrakta livet ifrån. Detaljerna försvinner och man ser de större perspektiven. Man kommer fram till livets väsentligheter.

Man kommer in i sig själv och ser det är som är viktigt och vad som driver och motiverar. Man stannar upp en stund och värderar alla intryck och händelser istället för att rusa vidare med skygglapparna på.

Nu skall vi till storstaden för att hämta nya intryck!

Utsikten från mitt arbetsfönster på Änglagård

Idag lämnar vi Änglagård efter att ha varit här i 2 veckor. När vi kom var det höst och när vi åker är det vinter. Idag är det klart med en fantastisk soluppgång över sjön kl 08.00. Det är just nu på förmiddagen -9 grader.

Senaste veckan har det varit detta mellanläge då det är plumsigt att gå i skogen och för lite snö för att åka skidor. Det är mörkt på kvällarna och avkopplat då man inte måste vara ute och härja.

Nu ser vi åter fram emot storstadens alla upplevelser. Alltid när vi är där får vi nya tankar, idéer och stimulanser av alla människor som vi träffar och från föredrag och kulturscener.

Efter att ha konsoliderat dom på Änglagård skall vi nu ner för att hämta nytt.

iPhone är en makalös manick

En iPhone är en makalös manick. Samma förändring av möjligheterna att leva livet som mobiltelefonen fick i början av 90-talet och som datorn fick vid ungeför samma tidpunkt har iPhone (och dess likar) skapat idag.

Den har alla möjligheter och var och en kan anpassa den efter sitt sätt att leva livet. I mitt fall har de kvarvarande små stunderna framför TV-n nu minskat ytterligare. Jag som gillar att gå i skogen har den perfekta GPS-n med satellitbild av terrängen. Jag kan se hur långt jag har gått, hur höga nivåskillnaderna är etc. Den perfekta kameran ger möjlighet att fånga ögonblicket och jag kan få all information jag vill från "nätet"var helst jag är.

Det gäller dock att hantera den rätt. Allt har sina risker för missbruk, även en iPhone. Många blir stressade av den ständiga uppkopplingen eller försämrar kvaliteten på möten genom att fumla under bordet med iPhonen etc.

Som småföretagare har alla dessa finesser skapat en frihet att jobba var jag vill med bibehållen total kontakt och information om allt jag behöver.

Desto mer information desto mer vilseledd!

Informationsflödet i företagens it-system svämmar över. Medan man endast är beroende av några få data för att styra ett företag drunknar man i en flod av information så att man tappar medvetandet om vad som är väsentligt. Forskarna menar att detta missleder och att företag går i konkurs på grund av detta.

Fenomenet märks inom många områden. Desto mer information vi får desto mer desinformerade är vi. Detta är inget konstigt eftersom vår tillvaro alltid har sina paradoxer.

• Är det därför som 3000 människor dör varje år beroende på misstag inom sjukvården?
• Är det därför som taxichaufförer sällan hittar nuförtiden vilket dom alltid gjorde förr?
• Är det därför som omedvetenheten hos handläggare i företag och organisationer ökar och alla bara kan sin lilla del och saknar kunskap och förmåga att se helheter?
• Är det därför det ibland är omöjligt att sätta på TV-n när den är förbunden med olika enheter som resulterar i många fjärrkontroller fullproppade med knappar var och en?
• Är det därför som vi får helt andra uppfattningar när vi reser ut i världen och ser verkligheterna till skillnad från att följa informationsflödet hemma?

"Gröna vågen" har aldrig funnits!

Igår kom den första snön till Änglagård. Den gamla volvotraktorn från 70-talet kom igång utan hjälp trots några minusgrader. Nu är vägarna runt gården snöröjda.

Det är förunderligt vilket annorlunda liv som levs här jämfört med i Stockholm. Här sitter pensionärerna ensamma var och en i sitt hus och dricker kaffe och ser på TV. Det ena huset efter det andra blir lämnat kvar, oftast tomt, alltefter innevånarna flyttar till äldreboende eller dör. Få tycks vara intresserade att köpa husen trots att priserna är i botten.

Efter en vecka här kommer man in i friden. Allt är tyst, endast golvuren tickar och kakelugnsbrasorna sprakar, inget fläktsus. Huset är naturligt ventilerat. Räven raskar ofta över lägdan (åker på medelpadska) och ibland rådjuren.

Den så kallade gröna vågen har kommit av sig eller rättare aldrig funnits i verkligheten. Att människorna vill vara i staden är uppenbart. Vi är ju flockdjur.

Skenet kan både bedra och avslöja

På vissa personer syns det tydligt hur tillståndet är medan andra inte visar något alls. Bland nätverksdeltagarna finns många exempel på båda:

Den som var överambitiös och "duktig flicka" kunde vi gradvis se försämringen hos. Den som hyr ut sig som chef och lider av brist på ljus under vintern kan man tydligt se vilket läge som råder. Den som hade ett olyckligt äktenskap som utmynnade i skilsmässa för att kort därefter träffa en ny kärlek blev som en annan människa.

Andra syns det inte något på. Den som har haft som mål att tjäna så mycket pengar som möjligt för att kunna sluta jobba vid 55 ser helt oberörd ut efter att ha varit arbetslös i ett år. Många som är trötta på sitt jobb ser ut precis som vanligt och många som har alldeles för lång arbetstid och många resdagar kan man inte heller se några spår hos. Inte heller hos den som har en chef som ställer orimliga krav.

Vi är så olika och det är så många parametrar som styr så det gäller att inte dra förhastade slutsatser av det vi ser.

Erfarenhetens sötma

Vid ett nätverksmöte nyligen pratade vi om skillnaden mellan att vara oerfaren och erfaren.

När man är erfaren och har varit med ett antal år ser man tydligt när de nya medarbetarna går in i samma fällor som man själv har gjort men numer slipper. Det känns bra att vara bekväm i jobbet och veta vilka manövrar som fungerar. Man vågar då också ta en del risker och ta ut svängarna lite mera.

Man blir mera vidsynt och förstår att det inte alltid är jag som har rätt och andra fel. Nyanserna och perspektiven blir fler. Mångfalden i tänkandet tar över från enfalden och snävheten.

En stor tillgång är när man lyckas förstå varför andra handlar som dom gör och även när man förstår varför andra kulturer och synsätt är som dom är. Det är en befrielse att upptäcka hur lite man vet och att släppa tidigare uppfattningar och övertygelser

Tveksamheten klarnar när man uttalar den!

Så ofta måste man välja! Ibland vet man inte vad man vill men ibland vet man det utan att vara medveten om det.

Senast ställdes frågan av någon vid chefsnätverksmötena. "Vad skall jag göra?" Skall jag välja erbjudandet från "head huntern" om att få samma typ av jobb som jag hade senaste eller skall jag anstränga mig för att på egen hand söka upp det där som jag har gått och längtat till?"

När någon ställer en sådan fråga så hör man i frågan att beslutet redan är fattat men det behöver uttalas för att framstå klarare. Det behövs inga råd från åhörarna! Dock kan det stärka ytterligare eller kanske i en del fall kännas som att jag skall inte lyda råden, de känns fel!

Det viktiga är att få uttala tveksamheten och att någon lyssnar. Då klarnar processen

Utvecklingen av nya läkemedel hämmas

Nyligen pratade vi vid ett chefsnätverksmöte om krisen i läkemedelsindustrin. Marknaden för denna är en form av planekonomi. Den består av offentliga finansiärer och försäkringsbolag som nu vill begränsa sina kostnaderna för läkemedel. Därför hämmas utvecklingen av nya läkemedel. Läkemedelsföretagen reducerar sina utvecklingsinsatser och lägger ner laboratorier. Man fusionerar och blir allt större för att samordna så långt som möjligt men det räcker inte.

Följden blir att vi går miste om värdefulla läkemedel som kanske kunde bota oss när vi blir sjuka. Det satsas fortfarande på prioriterade områden såsom nya metoder att döda cancerceller mm men den breda utvecklingen av sjukdomsbekämpning reduceras.

När patenten har gått ut kommer kopiorna ut på marknaden som kanske kostar en tiondel. Även om originalläkemedlet har förbättrats avstår man från att köpa det. Därför läggs inte lika mycket resurser på uppgraderingen av befintliga läkemedlen vilket kommer att drabba våra barn och barnbarn på längre sikt.

Ideelt arbete

Det finns personer som jobbar med något som dom brinner för men som inte ger ekonomiskt utbyte för dom själva. Dom finns både i våra chefsnätverk och i vår bekantskapskrets.

Den ekonomisk tryggheten och försörjningen kommer från annat håll. I en del fall vet jag det och i andra antar jag det. Annars skulle det ju inte gå.

Dom engagerar sig till fullo för sin uppgift och håller på i många år. Alla har någon form av mål för sin verksamhet eller en förbättrad situation som skall uppnås. Någon vill förbättra samhällets infrastruktur, någon hjälper socialt utsatta personer, någon främjar folkhälsan, någon sprider kunskap och litteratur, kultur och historia etc. Dom ger inte upp, är uthålliga och trivs med det dom gör.

Det finns människor som inte bygger för egen vinning utan att för att uppnå förbättringar för andra.

"Tappad sug"

Vid våra möten i chefsnätverken pratar vi ibland om att man kan "tappa sugen" i jobbet. Man känner sig ej engagerad och man måste spela att man är det.

Det kan bero på att man har varit i samma uppgift för länge och längtar efter något nytt. Det kan bero på att den ledning och den politik som man skall driva verksamheten efter inte ligger i linje med dom egna ambitionerna eller att man på annat sätt har kommit på tvären. Man kan också uppleva det ständiga "more of the same" och det finns massor av andra orsaker.

En sådan situation är påfrestande och risken är stor att den leder mot en negativ riktning med negativt resultat i någon form.

Det kan vara klokt att tänka efter vad man egentligen skulle vilja göra i sitt liv. För vissa kommer svaret direkt och det gäller då att förverkliga och för andra kommer svaret efter mycket provande och möda och för många kommer det tyvärr aldrig. Man vågade ju inte ta risker utan man hamnade i den ständiga bitterheten.

En avväpnande livsfilosofi

Vi lyssnade på Ernst Billgren i lördags. Han menar att frågor är mycket intressantare än svaren. Svaren är ju slutet på något medan frågorna leder vidare.

Han menar också att det inte går att avbilda en människa för den är ju bucklig och tredimensionell Ej heller går det att efterlikna en människa i en skulptur för människan är ju av kött och blod.

Vidare lägger vi ner alldeles för mycket tid på att välja för att vi är så måna om att det vi väljer skall bli det bästa för oss. En god idé är att bara ta något. Ernst provade under en semestervecka att strunta i att välja och det blev riktigt bra.

Han tycker inte att han har blivit något än utan han provar sig fortfarande fram. Han strävar inte efter att uppnå det bästa resultatet utan är nöjd med det som blir. Bättre att göra något och sedan försöka tycka att det är bra (som många gör med sina barn) än att försöka göra om det man gjort till något bra (som tyvärr vissa också gör med sina barn)

På frågan om hans framgång menar han att framgång varar bara några dagar sedan är allt som vanligt igen.