Seminarium i "änglamarken eller himlajorden"

Det drar ihop sig till seminarium för våra chefnätverk på Änglagård på temat "livsstil".

Vi kommer att ägna oss åt olika kunskaper om hur vi lever livet. Alltifrån vad vi äter, nyttan med fysisk aktivitet, livsfilosofi, vår relation till naturen, växter och djur, hur man levde förr etc. Vi kommer också att besöka människor som har en livsstil som helt avviker från den som vi andra har.

Det ser ut som att vädret blir bra. Kylan håller sig dock kvar vilket gör att björkarnas skira vackra vårgrönska håller sig en något längre tid. Så här års blir naturen, "änglamarken eller himlajorden" som det står i visan, mer och mer underbar för var dag för att nå sitt crescendo vid midsommar.

I den naturens famn blir seminariet onsdag till fredag denna veckan. Vi själva ägnar oss nu åt detaljerna i programmet för att få allt det praktiska att fungera.

Inkompetent ledarskap hos politiker

Det finns gott om inkompetent ledarskap över stora företag och organisationer. Den mest utbredda inkomptensen finns i dom politiskt ledda organisationerna men man hittar den även inom näringslivet. Den svenska bilindustrin och även i monopoliserade branscher såsom tåg och flyg hittar man det. Vi får se hur det går i elbranschen?

Dock är det vanligast i de politiska organisationerna. Många av våra chefer i chefsnätverken ondgör sig över den inkompetenta ledningen i kommuner och landsting. Många lokalpolitiker har ingen erfarenhet av ledarskap utan har fått sina befattningar för att dom inte har något annat vettigt att ta sig för. Man förvånas över att så mycket produktion leds av politiker.

Ett av alla exempel är vanskötseln av vår sjukvård. Läkarna favoriseras med mycket ledighet så att operationssalarna står tomma när patientköerna är långa. De som lider är inte bara patienterna utan även övrig sjukvårdspersonal som ser följderna av det dåliga ledarskapet. Detta skapar i sin tur ytterligare ineffektivitet.

"Fools rush in"

"Fools rush in" sjunger Elvis Presley. Fritt översatt betydde det i hans version att det är bättre med "Kärlek vid andra ögonkastet".

Begreppet är dock giltigt i livets alla skeden, inte bara för kärleken. Vi ett möte i chefsnätverken häromdagen berättade en deltagare om vikten av att inte vid försäljning rusa rakt på med sin produkts fördelar till kunden.

Bättre är att ta reda på kundens behov, hur dennes verksamhet ser ut och att därigenom se fördelar som den egna produkten kan genera och som inte kunden själv kan se. Utifrån det kan man föra en dialog med sikte på att kunden själv uttalar fördelarna med den produkt man säljer.

Detta gäller när man säljer avancerad teknik för organisationers utveckling och effektivisering. Det viktiga här är att man har medarbetare i försäljningsprocessen som står med båda fötterna på jorden, har stor kunskap om organisationers helheter och som känner sig själva och inte spelar ytliga roller.

Detta ökar möjligheten att få beställning och sannolikt också en beställning som är betydligt större än annars.

Balansen mellan "full fart" och "koppla av"

Balansen mellan "full fart" och "koppla av" är väsentlig för att jag skall må bra. Enbart det ena eller det andra ger inte liv och hälsa utan tvärtom.

Att genomföra dom där sakerna som kan ta emot och som kräver koncentration och arbete är en drift som vi har i oss. Att skapa och att prestera och att se resultat är en stor tillfredsställelse Desto tydligare och konkretare resultat desto större tillfredsställelse.

Att koppla av och att bara vara är lika viktigt. Jag vill ofta komma till det som jag kallar "0-punkten" dvs det läge när alla måsten är borta och jag får göra precis det som faller mig in.

När jag kopplar av kommer lusten att vara aktiv och när jag är aktiv längtar jag till avkoppling. Så är det i filosofin, allt strävar mot sin egen motsats.

Dom små barnens upplevelser

Att uppleva dom små barnbarnen på 1,5 år ger insikter om livet. Dom lever verkligen efter Carl von Linnés motto, förundras över allt. Det som vi tar för givet och inte reagerar för är en stor sak för dom.

På Änglagård var traktorn något som lät mycket och som var stort. Den fick en stor förtjusning men även förskräckelse när den kom för nära.

Vågorna i den vida Holmsjön brusade i vårvinden och de små blev upphetsade och ville gå rakt ut i sjön med kläder på.

När vi högg ved skrattade lille Melvin då vedträna åkte åt alla håll. Han ville prova på och tog för givet att han skulle kunna lyfta den tunga yxan och hugga till. Han blev bedrövad när det inte gick och vi av säkerhetsskäl var tvungna att förflytta honom från aktiviteten.

Lilla Astrid upphörde aldrig att förvånas över fåglarna i luften och deras kvitter.

Förhoppningsvis är vi sökare och imponeras hela livet av nya upplevelser och intryck men av annan art än dom små barnens. Egentligen är dock deras upplevelser värda att uppmärksammas även av oss.

Oberoende lokalsamhällen

Företagen fusioneras och blir allt större liksom de politiska enheterna som blir större och allt blir beroende av allt (se gårdagens inlägg).

Intressant är dock att se lokalsamhällen som är mer oberoende. Så är det runt Änglagård där vi kommer att ha seminarium för våra ledarnätverk om tre veckor. Här bor man i sitt hus som för det mesta är betalt utan lån och skulle det finnas så är dom mycket ringa. Man kan få ett bra hus för några hundratusen.

Man har ingen energikostnad för de flesta äger någon skogsdunge där man själv ordnar med ved. Man jagar och fiskar och har sin lilla odling av potatis och andra köksväxter. Man gör tjänster åt varandra.

Dock lever många på bidrag i någon form. Jordbruksbidrag, pension, sjukpension, a-kassa etc. I den delen är man beroende dock. Annars råder till stor del självhushållning. Man är nöjd och lever nära naturen.

Ett annat exempel är Apulien i södra Italien dit vår kommande ledarutbildningsresa går i september. Här lever så många på svart ekonomi så att påverkan från ekonomiska världskriser blir mindre.

Världen har blivit ett!

Vår tid präglas av global information, psykologi och integration.

De allt tätare återkommande globala ekonomiska kriserna kommer till stånd då hela världen får kunskap om missförhållanden direkt. Till detta kopplas psykologin. Hur hanterar jag min ekonomi i det nya läget? Alla över hela världen rusar då åt samma håll och ekonomins balans försvinner. Stater och därmed vi själva får betala notan.

En annan orsak är den ständigt pågående integrationen. Mindre enheter slås samman och blir större. Ständiga företagsfusioner, små furstendömen blev nationer och nu EU och andra ekonomiska förbund. Hela världen får alltmer likt marknadssystem etc. Världen blir ett.

Förr fick varje landsända klara sina problem för sig och dom andra berördes inte. Nu tar vi på oss hela världens problem direkt. Det är knappast troligt att lilla Grekland skulle kunnat stjälpa världen för bara några decennier sedan.

Att vara till nytta och prestera resultat är lycka

En av våra deltagare i ledarnätverken reser över hela världen. Han får samarbeta med många annorlunda kulturer. Han brukar säga att det viktiga när jag kommer ut på en fabrik i Kina är att inse att det är inte dom som är annorlunda utan det är jag som är det.

När han är på sina resor arbetar han i stort sett alla dygnets vakna timmar och när han kommer hem till kontoret har arbetsuppgifterna hopats eftersom han har varit mycket bortrest.

När vi frågar hur han orkar med allt detta kommer svaret: "Jo, men jag känner att jag håller på att fullborda något. Jag lär mig mer och mer och kan vara till alltmer nytta för våra kunder och det känns bra"

Att fulborda, att prestera, att kunna klara av och att vara till nytta för mig själv och andra är ett behov som är grundläggande för vårt välbefinnande och för vår lycka. En förutsättning är dock att vi är verksamma med det som vi är ämnade för.

Årstiderna kolliderar på Änglagård

Igår kväll kom vi upp till Änglagård (6 mil in i landet från Sundsvall). Efter Italien i tisdags där det var försommar men med dåligt väder kom vi till Stockholm med prunkande vår och nu till Änglagård där växltigheten inte har fått fart än. Snödrivan från den stränga vinterns skottningar ligger kvar. Björkarna ser bara lite mulliga ut med rostrosa i sina kronor. Inga löv än.

Vi skall nu bland annat förbereda nästa seminarium för våra chefsnätverk som skall vara här 2-4 juni. Det är konstigt att tänka sig att då är det försommar här och det är bara drygt tre veckor dit. Nu måste naturen skynda på minsann.

Dock kunde man skönja sommarnatten igår när vi anlände strax efter kl 23.oo. Den ljusa sommarhimlen lyste upp ännu vid midnatt, i några minusgrader. Årstiderna kolliderar här kan det tyckas.

För övrigt är det bara våra kroppar som har kommit fram än. Själen kommer kanske hit på söndag eller måndag. Som den gamle indianen sade när han var på vandring. "Ibland måste jag sätta mig ner en stund för att invänta själen.

"Den blomsterid nu kommer...."

Efter att ha varit 5 dagar i Italien med regn och blåst kommer vi tillbaka till Stockholm med en kylig vacker vår.

Här är några bilder från morgonen och man känner åter som Carl von Linné, "Omnia mirare", förundras över allt.