Fastna ej i "gamla spår"!

Att se sitt liv uppdelat i projekt och att inte fastna i gamla spår är fascinerande. Det är lätt att man fastnar och segdrar för länge i befintliga former. Samtalsämnet återkommer ofta i våra nätverk för ledare.

Eva tar upp frågan i gårdagens blogginlägg www.evatarnfors.blogspot.com att det ofta innebär en större otrygghet att bli fast vid det befintliga än att bryta upp och växla. Vi diskuterade ämnet vid nätverksseminariet i Änglagård på temat "Uppbrott" i augusti. Vi besökte även några uppbrottslingar där. Se även exemplet i gårdagens inlägg i denna blogg från södra Italien.

Vid vårt senaste nätverksseminarium i Botkyrka Kommun för några veckor sedan träffade vi deras intressanta näringslivschef Wadih el-Achkar. Han hade vid 35 års ålder hunnit med mycket, bland annat att ha varit kommunchef i Ragunda Kommun. Han växlar ständigt och menar att så fort man har åstadkommit resultat är det dags att gå vidare till nästa projekt. Han har sina rötter i Libanon och vi diskuterar för närvarande en managementresa till Libanon för våra nätverksdeltagare under hans ledning.

Det är när man befinner sig i skaparfasen för något nytt som men verkligen lever. Problemen kan var många men det stimulerar oerhört att bemästra dom och gå vidare mot ett gott resultat.

Masserian Coccioli

I förra veckan hälsade vi på Wenche och Jan som har sålt sitt hus i Nyköping och köpt en gammal bondgård (Masseria) i sydligaste Italien www.hotelcoccioli.com Det dom köpte var en obeboelig ruin med rester av många hus och torn. Dom fick hyra lägenhet i närbelägna staden Lecce den första tiden. Dom bodde även i husvagn på gården.

Dom har nu, efter några år, restaurerat fram en konferensanläggning med bostad åt sig själva, många uthyrningsrum i ett gammalt stall, stor restauranglokal, pool och en lägenhet i det gamla kapellet. Vi bodde i den senare. Dom går nu vidare med att inreda fler uthyrningsrum bland annat i gården gamla rökeri.

Det blir en stark stämning att vistas i de gamla byggnaderna med de gamla stengolven och stenväggarna. Runt gården finns de tusenåriga olivlundarna och kaktusar. Nästa masseria ligger några km bort. Havet syns från gårdens försvarstorn ca 4 km bort. När vi var där var det soligt sommarväder men mörkret kommer redan kl 17.00 med svalare temperatur.

När vi pratar om framtiden med dom får vi veta att detta är bara ett projekt som vara några år till. "Man skall inte fastna i något utan gå vidare!". Motivationen till det hela är att få ett äventyr. Dessa ord gjorde intryck på oss och vi planerar nu vidare för en managementresa dit där bland annat värdparet kommer att vara en av programpunkterna.

Managementresor till Italien

Jag minns våra tidigare managementresor till Italien för deltagarna i chefsnätverken. Humanismen bejakas i företagandet med alla dess visdomar och paradoxer.

• I platsannonser är det vanligt att den sökande skall ha kompetens i historia, litteratur, konst etc. Först därefter kommer kraven på utbildning och erfarenhet i det aktuella ämnesområdet.
• Ett företag hade en stor staty av Odysseus vid entrén som symbol för att allt innebär uthållighet och arbete. Hans mångåriga kamp för att komma tillbaka till ön Itakha efter trojanska kriget symboliserade detta.
• En byggfirma hade stor social verksamhet omkring sitt stora bygge av ett parkeringshus. Bland annat blev den stora runda glidformen under byggskedet en amfiteater.
• I ett företag lade man upp sin affärsplan efter årstiderna, på våren planerade man och på hösten inhämtade man resultatet och på vintern återhämtade man sig.
• I ett företag hade man återkommande kasperteater som återgav det interna livet i företaget
• I många företag var ägaren och ledaren så tydlig i sin personlighet så att strategidokument blev onödiga
• En lokal ostproducent mjölkade för hand, vägrade att till fullo följa de för branschen vidriga bestämmelserna för slakt mm och ville absolut endast sälja sina produkter i den lokala regionen
• Den italienska mentaliteten är speciell. Man kan råskälla och kritisera varandra för att i nästa stund äta lunch tillsammans under hjärtliga och behagliga former

Exemplen är många och bloggen gör nu uppehåll en vecka då vi fortsätter vår rekognosering i Italien för kommande managementresor. Vi skall bland annat besöka ett svenskt par som har gjort ett ordenligt uppbrott och köpt en "Masseria", stor bondgård, i sydligaste Italien och driver hotell och restaurang i denna.

Vi är early adopters

Vi i Sverige är lydiga och går efter rådande trend. Vi är så kallade "early adopters". Den rådande klimatdebatten är ett exempel på detta. I andra länder är detta en liten fråga bland befolkningen medan den i Sverige ligger högst på dagordningen. Vaccineringen mot svininfluensan är ett annat exempel. Gamla lokala mattraditioner försvinner tidigare i Sverige än i andra länder.

Detta gäller även nya managementteorier där Sverige ligger i täten med att ta det nya jämfört med andra där lokala traditioner lever vidare. Här gör alla som alla andra. Få tänker själv, dessvärre. Alla följer flocken.

Vid våra managementresor till norra Italien såg vi hur företagen formades efter dess ägares och ledares personlighet, hur kultur, historia, konst, litteratur, mytologi och inte minst filosofi var ledstjärnor i organisationsutvecklingen. Man gick snarare bakåt än framåt för att hämta inspirationen.

I nästa vecka skall vi sondera inför nästa managementresa för våra deltagare i ledarnätverken och då i södra Italien där vi förväntar oss att man håller på beprövade traditioner i än högre grad, tänker själv och värjer sig för ytliga internationella teorier.

Funderingar på att göra något annat

En vanlig fråga i "Nätverk för ledare" är huruvida man skall fortsätta med den anställning man har eller om man skall göra något helt annat.

Oftast är det en stor kluvenhet i frågan. Man både vill byta men det kan ju också vara bra att stanna kvar. Några frågor kan vara: Är det meningen att man skall finnas i samma fack hela livet? Kanske man skulle göra något helt annat som att jobba på en bensinmack, i en affär eller driva en konferensanläggning eller restaurang etc.

Ibland handlar det om en understimulans i arbetet. Man känner igen allt och kan allt. Ibland har man för mycket jobb och när man inte jobbar så snurrar det runt i huvudet hela tiden. Det kan också vara att man är trött på det yrkesfack eller den bransch som man är i.

Det vanligaste är att man byter anställning till något liknande. Det verkar som att det är svårt att helt byta fack, även om några lyckas även med det. Några få personer bryter sig loss och börjar med något helt annat. Några har blivit konsulter, några ägnar sig åt att driva eget. Variationen är stor. De flesta dock stannar kvar vid det dom har. Det är ju ändå bekvämast och innebär minst risktagande.

En sak har dock de som själva väljer något helt annat gemensamt nämligen att de ofta lyckas bra med det nya till skillnad från dom som får lämna ofrivilligt.

Skolans inre kärna är entreprenörskap

Jag återkommer till vårt ledarskapsseminarium i onsdags. Intrycken från Botkyrka Kommun var många. Vi fick veta att den akademiska utbildningen tappar i värde och att skolans inre kärna är entreprenörskap. Detta är för mig något av ett paradigmskifte. Man betonade att utbildning behövs men det räcker inte.

Viktiga beståndsdelar är nätverkskompetens, social och kulturell kompetens, kreativitet, analyserande förmåga, nyfikenhet, initiativförmåga, risktagning, förändringskompetens samt självständighet och självförtroende.

En framgångsrik pedagog skall inte enbart kunna ämnet och pedagogiken utan även inneha ett relationskapital.

Man pratade också om elevledda utvecklingssamtal där eleven har förberett sig noga för att hålla ett utvecklingssamtal med sina föräldrar. Märk väl: Utan lärararens medverkan. Även föräldrarna har fått anvisningar om hur det skall gå till. Eleven kommer då i fokus till skillnad från traditionella utvecklingssamtal där föräldrar och lärare kommunicerar över elevens huvud.

Lagom hårda bollar, samma karta och samma takt

Massor av intryck fyller oss efter gårdagens seminarium för våra chefsnätverk. Bland annat berättade Palle Lundberg, kommundirektören i Botkyrka, som blev utnämnd till årets chef om det som han tycker är viktigt i ledarskapet.

Man skall slå lagom hårda bollar till medarbetarna. Dom skall få sträcka sig precis till gränsen av sin förmåga. Inte för lätt och inte för svårt. Dessutom är det viktigt att alla i hela organisationen har samma orienteringskarta och vet var dom är och vart dom skall. Kartan skall vara samma för alla och dessutom korrekt återge terrängen.

Förtroendet mellan medarbetar och chef är också viktigt. Man skall också gå i samma takt. Han illustrerade det genom att dansa på scenen med sin socialchef Lotta Persson. Han kände på hennes takt lite trevande och hittade den så att dansen slutade i samma takt.

Jag kommer att tänka på en annan nätverksdeltagare som pratade om det stora multinationella företagets takt och illustrerade det genom ett taktfast knackande i bordet. Om man inte själv håller den takten som hamnar man utanför.

"Håll alla dörrar öppna"

Imorgon är det alltså dags för vårt ledarskapsseminarium "Framtidens ledarskap, långt ifrån lagom" i Botkyrka. Vi lägger sista handen vid förberedelserna och hoppas som vanligt att allt kommer att fungera.

Jag drar mig till minnes förra gången vi hade ett ledarskapsseminarium i Botkyrka. Det var på Botkyrka Gymnasium med rektor Tom Hagman i spetsen. Han hade befriat en skola från våld och skadegörelse till att bli en mönsterskola där eleverna var stolta över att få vara i en skola med många kulturer.

Vi hade diskussioner med elever som hade ytterst ambitiösa framtidsplaner. Det var till övervägande del flickor, från andra generationens invandrare. Dom satsade på karriärer som läkare, advokater och jurister etc.

Vi blev så inspirerade av mångkulturen att när vi kom tillbaka till Östermalm efter middagen kändes det lite torftigt med bara i stort sett ursprungssvenskar på gatorna.

Tom Hagman avslutade seminariet med att spela en CD med texten "Håll alla dörrar öppna". Vi rannsakade oss själva och insåg hur ofta vi stänger dörren till det okända till förfång för oss själva. Vi blev berörda.

Våra inre motverkande krafter

Våra inre drivkrafter drar åt olika håll. Å ena sidan vill vi ha ledigt, koppla av, umgås med familj och vänner, resa, ägna oss åt fritidsintressen mm. Å andra sidan vill vi vara produktiva, känna att vi uppnår resultat, vara effektiva, få uppskattning mm. För att uppnå det senare måste vi ägna mycket tid och ork åt arbetet, inte ge upp och vara uthålliga för att komma till det åtråvärda resultatet.

Dessa båda motsatser är ett exempel på alla de krafter och viljor som vi har inom oss och som drar åt olika håll. En av våra managementresor gick till Grekland på temat grekisk mytologi och filosofi. I den gamla grekiska mytologin fanns det gudar och halvgudar som stod som symboler för människans inre känslor. Människorna kunde identifiera sitt inre med dessa väsen och fick lättare att hantera sig själva.

Knepet är att kunna vara herre över dessa krafter. De får inte tar över herraväldet så att man domineras av lättja eller av motsatsen, arbetsnarkomani.