Island

Gatubild från Reykjavik

Morgon i Akureyri på norra Island

I förra veckan var vi på Island. Vi körde runt ön och övernattade på de små orter och fiskelägen som finns där. 130 mil med fina vägar och minimal trafik. Orterna är små med några få hus men oftast ett hotell och en restaurang med utsökt kök med krabba, fisk, havskräftor och lamm som specialiteter.

Landskapet är bedövande vackert och trädfritt med milsvida vyer. Det bor 300 000 människor på Island varav de flesta i Reykjavikområdet.

I marken puttrar det på en del stället. Leran kokar och man får en förnimmelse av jordens inre när man sticker ner handen i ett hål eller en spricka och känner den varma fuktiga luften flåsa upp på gränsen till att den bränns.

Vi pratade med bondfrun på den närmaste gården nedanför Eyjafjallajökul, vulkanen som hade utbrott för två år sedan och som lamslog stora delar av världens flygtrafik. Det finns en ödmjukhet hos dessa människor med respekt för naturens krafter som är förunderlig.

Skummet från havets vågor på den svarta lavasanden

Olika villkor!

I morse pratade jag med en renhållningsarbetare i Humlegården. Han bor 25 mil norr om Stockholm och veckopendlar till jobbet. Han tyckte att tiden gick långsamt nu när det är dåligt väder för då är det lite skräp att ta hand om.

Han hade varit sjukskriven för en höftledsoperation och haltade. "Jag får inga pengar från kassan numer så jag måste jobba"..."men det är bra för jag tränar höften!"

"Snart är jag 65 och då slutar jag!" säger han! Jag tillägger: "Ja men nu skall vi ju jobba till 75". Han protesterar: "Dom vet inte vad dom pratar om! För sådana som oss är det omöjligt!"

Jag jämför med Leif Silbersky som igår i TV sade att han har lovat barnbarnen att går ner till 100% arbetstid vid 75. Nu när han närmar sig 75 så inser han att han inte klarar det!