Andras olycka är min lycka

"Bäst förstör bra" och "Andras olycka är min lycka". Dessa båda uttryck hörde jag från en professor i psykologi igår.

Det första handlar om hur man väljer de prylar man skall köpa. Urvalet är stort idag. När vi köper schampo finns det en uppsjö av sorter. Skall vi köpa kakel och klincker när vi renoverar så finns det 800 sorter av varje osv. Några personer tar det första bästa och några utreder grundligt vad som är bäst. Man kan köpa en likadan musikanläggning som någon vän har och som man gillar eller rusa runt stan för att hitta den bästa. För den senare går det åt mycket tid plus att det uppstår osäkerhet om det fanns någon annan som var bättre. "Bäst förstör bra".

Det andra handlar om en känslig fråga. Blir vi lyckligare när vi har det bättre än andra eller, annorlunda uttryckt, när andra har det sämre än oss? Tänk på löneförhandlingarna. Var och en får rannsaka sig själv.

Missbruk av arbete

Att det finns många chefer som arbetar mycket och är stressade är ett känt faktum. Det är illa när det går så långt att hälsan tar skada. Utbrändheten är ju numer ett känt fenomen. Symptom på vägen dit är sömnlöshet, migrän mm.

Symptomen kan bestå i år och förvärras utan att man gör något åt dom. Det kan till och med få till följd att man blir medicinberoende och får nya problem med avvänjning.

Det finns då två alternativa vägar. Den ena är att fortsätta till total utbrändhet och i värsta fall utslagning och den andra är att ta de tydliga signalerna till sig och ändra sitt sätt att arbeta och leva.

Det finns många likheter mellan olika missbruk och det må vara alkohol, arbete eller annat. Frågan är alltid om lasterna skall ta herraväldet över mig eller om jag själv skall ta det.

Det finns gott om tid!

Hur man använder sin tid är ett ständigt ämne vid mötena i "Nätverk för ledare". I vår kultur är tiden en bristvara medan den i andra kulturer finns gott om den.

Vårt samhälle är uppbyggt så att man skall hinna med mycket för att göra karriär, få makt, en god lön och ha råd att omge sig med fina prylar. Det blir en hets och vem vill tappa nivå på stegen? Vi planerar in för mycket på den tid som står till förfogande.

Det går dock att vända på alltihop. Att ta risken att skaffa sig en tillvaro där man gör det som man känner är bäst och endast planerar in det som man mår bra av så att man till och med får tid över.

Få människor lyckas med detta. Man tar en risk men väldigt ofta blir resultatet avsevärt bättre och man ommer mycket högre på den så kallade karriärsstegen.

Det gäller att inte rusa bilen på högsta varv och kanske rent av på fel väg.

Prova själv och ge inte upp!

Vi har i två veckor varit på Änglagård och jag har varje kväll byggt på ett timmerhus vid sjön. Två intryck från detta är: Lyssna inte för mycket på "goda råd" och det som ger djupa tvivel under arbetets gång blir ofta ett utsökt bra resultat.

För timmerhusbygge finns det många experter och mycket litteratur. Dessa är bra till mycket men inte till allt. Bland annat måste borra grova hål i timret för runda "dymlingar" som sticks ner för att hålla stockarna på plats. Mitt problemet var att det inte finns elström där huset står och handborr för sådana hål finns ej att få numer. Lösningen gav sig under arbetets gång: gör fyrkantiga hål med motorsågen för fyrkantiga dymlingar. Det går utmärkt.

Den andra erfarenheten är att man kan gripas av starkt tvivel under arbetets gång. "Det här går aldrig" och "det här blir inte bra" men som ett under blir man imponerad när man kommer till resultatet.

Jag drar paralleller till arbete över huvud taget. Prova själv istället för att bara lyssna på andra och ge inte upp när tvivlet uppstår. Det är den som är uthållig som är lyckosam.

Vem har makten?

För en tid sedan lyssnade vi på några så kallade "konspirationsteoretiker" som menade att världen styrs inte av de ledare som vi tror utan av några mäktiga finansfamiljer i USA. De som har kontroll över ekonomi och finans har makten. Dessa menade att den nuvarande ekonomiska krisen är konstruerad liksom även de två senaste världskrigen plus mycket mer.


Det finns även många etablerade experter som menar att världen styrs av de som har makt över kapitalet.


Utan att tro på konspirationsteorier så inser vi att mycket styrs av andra krafter än de som vi i förstone tror. Det gäller från världsnivån ner till familjenivån. Internationellt finns det mäktiga sammanslutningar av politiker och finansfolk, i riksdagen finns det lobbyister mm, i kommunerna finns det en styrande klick av företagare och politiker, i logesällskapen styrs mycket samt i företagen bakom stängda dörrar, på kafferaster, middagar, i bastun etc. I äktenskapet kan vi oftast inte veta vem som styr.

Till detta kan vi tillägga att människorna som sitter i maktposition styrs till stor del efter sina personliga intressen snarare än av verksamhetens bästa. Dessa två kan ofta komma i konflikt.

Vad kunden vill ha

Jag ansluter till Evas blogginlägg igår om hur viktigt det är att veta vad kunden vill ha. Vägen till denna kunskap går genom mig själv. Man förutsätter att det jag vill ha det vill också kunden ha.

Mark Levengood sade i en intervju i lördags: "Om jag skulle utföra på scenen det jag tror att publiken vill ha då är jag verkligen ute och cyklar!" "Nej jag utför det jag själv vill ha och förutsätter att publiken vill detsamma!" Det tycks ju fungera.

Samma är det för oss när vi driver våra ledarnätverk med alla dess seminarier och resor. Vi genomför det vi själva tycker är intressant och det visar sig då att även våra nätverksdeltagare tycker lika. Anders Zorn sade när han hade porträtterat Konungen som klagade på att porträttet inte var likt honom: "Nej men det liknar mig!"

Affärsägaren tog ut sin personal utanför butiken och bad dom att gå in i butiken som kunder och bedöma vad dom som kund tyckte var bra och dåligt.

Sätten är många. Dessutom är det ju engagerande för den producerande att göra det han själv gillar vilket ger mer inlevelse och glöd i produkten.

Lyckligt liv

I morse var det ett inslag i TV-soffan om åter en ny bok på temat att vara lycklig. Med lycka menas då inte dom där höjdarna i livet som när vi fick den önskade julklappen när vi var barn utan det mer fortvariga tillståndet.

Författarna till boken pratade om att följa sin själ, att lära känna dess signaler och leva därefter. Detta är naturligtvis inget nytt. På templet i Dephi där oraklet höll till står det två deviser varav den ena är "känn dig själv" den andra är "måttlighet".

Att lyssna till sin inre röst och följa det som man mår bra av och trivs med är en god vana. Man rensar ut det som man inte trivs med i livet och prioritera det som man gillar. Detta är för mig tydligt. Ibland får jag idéer om att göra saker och då blir det ett måste att göra det. Man kan undra varifrån idéerna kommer. Troligen är det just från min själ eller min egen individuella natur eller vad det nu skall kallas.

Författarna påstod att dom har ett lyckligt liv. Det är samma för mig.

Övertid

För att ansluta till de tidigare båda inläggen om arbetslivets hårda villkor så är det omfattande övertidsarbetet också en negativ faktor. Många chefer jobbar mellan 8 och 16 timmar per dygn plus söndagsarbete.

Ibland kan vissa perioder kräva övertidsarbete men att ständigt tillämpa det är inte bra. Orsakerna till ständig övertid kan vara för att man tycker det är roligt och/eller för att man inte hinner med annars. Många tillämpar övertid av organisationspolitiska skäl eller karriärsskäl.

De flesta mår dåligt av att inte hinna med familj och fritid och för några blir hälsan drabbad.

Jag är övertygad om att den som i stort sett arbetar ordinarie arbetstid är väl så effektiv och gör större nytta för företaget än den som sitter på kvällar och helger.

Många faller innan 60

Gårdagens inlägg handlade om de hårda villkoren i dagens arbetsliv för dom som är i nedre medelåldern. De som är i den övre medelåldern har också tuffa villkor. Många har blivit av med sitt chefsjobb har svårt att komma tillbaka.

Man har satsat hårt på karriären och kanske blivit VD eller haft någon annan högre chefsbefattning. När man är över 50 eller 55 så har man plötsligt inget jobb längre. Företaget organiserar om i grunden eller, som under senaste året, gör stora utrensningar och vips är man ute ur leken.

Många har svårt att få nytt jobb utan haltar sig fram med olika sysselsättningar, ofta som konsult. Det känns svårt att falla innan livets mållinje. Lusten att komma igen är stor men förutsättningarna är små.

Detta är ytterligare en företeelse som vittnar om arbetslivets hårda villkor.

Tufft med karriär och familj samtidigt

Studiehetsen är stor i vår tid. Ta en akademisk examen och du får ett bra liv med hög befattning och bra lön. Föräldrar älskar att berätta hur duktiga deras barn är som tar akademisk examen, helst utomlands, och gör en strålande karriär. Är föräldrahetsen för hög?

Dessvärre ser vi många besvikelser när karriären har fått fortgå en tid. Den får sina knuffar och stötar från olika håll, den innebär stress och för mycket arbete.

Att hålla ihop en familj med barn när båda föräldrarna är i karriären är egentligen en omänsklig uppgift. Skilsmässorna är många. Den äktenskapliga relationen kommer i näst sista hand och man själv kommer i sista hand. I värsta fall blir man utbränd eller näst intill.

Den yrkesbana som studierna ledde till kanske inte var den rätta för mig. Väldigt många funderar på att man skulle vilja göra något annat men "muren" till alternativen synes alltför hög.

Vi dömer levnadsätten i gångna tider hårt. "Stackars dom som levde då!". Kommer framtiden att döma oss efter de höga kraven som vi utsätts för från alla håll?

Vad motiverar i arbetet?

Vi har på senare tid fört en diskussion om vad som motiverar oss att prestera i vårt arbete. Grundläggande är att vi är ämnade för att arbeta och prestera. Ingen mår bra av att inte arbeta.

Bland annat tre faktorer kan vara avgörande för arbetsmotivationen.

• Att trivas med det man gör och njuta av det resultat som man åstadkommer. Med andra ord arbetsglädje
• Att tjäna pengar
• Att få ett anseende och "god position i flocken"

Någon påstår att tjäna pengar och bonus är det som driver. Jag tror också att detta har betydelse men att de båda andra också är viktiga. Den tredje punkten kan komma om den andra infrias men det behöver inte vara så och den andra kan komma om den första infrias men det behöver inte heller vara så.

Man kan bolla med begreppen och konstatera att alla tre och även fler faktorer har betydelse såsom arbetskamrater, chef etc. Bedömningarna är individuella

Vid en undersökning där man frågade barn om vad dom tyckte skulle bli viktigast i arbetslivet när dom blev vuxna svarade de flesta flickorna att dom ville bli duktiga och dom flesta pojkarna att dom ville tjäna pengar.

Glädje och stolthet i arbetet

Som följd av det dåliga politiska ledarskapet i landstingen drar jag mig till minnes en intressant insikt från vårt senaste seminarium i "Nätverk för ledare". Vi besökte en ägare av en större affärskedja. Han pratade om företagsfilosofi. Det viktigaste för honom var att alla medarbetare kände gläjde i sitt arbete och stolthet för företaget. Detta vidimerades när en större internationell affärstidning gick ut i en butik för att undersöka om det stämde.

Ett av våra tidigare semiarier för chefsnätverken hade vi om ledarskapet på Operakällaren. Efter att har hört kökschefen och hovmästaren berätta om sitt ledarskap frågade vi på kvällen en kypare som hade varit anställd i 20 år. "Du trivs tydligen eftersom du har varit här så länge?" Han svarade: "Låt mig få säga. Jag har haft förmånen att få vara här så länge!"

Ett av de mest kända bilmärkena har "glädje" som kärnvärde i varumärket. I ytterligare några exempel har vi deltagare i ledarnätverken som inte, efter lång anställning, har någon tanke på att sluta. Man anser sig ha bäst där man är. Dessa företag präglas av att de flesta anställda stannar där livet ut.

När man träffar personer i landstingen hör man ofta att man gillar sitt arbete men att man känner tyngd av negativa faktorer i organisationen. Detta trots att den som arbetar med att hjälpa sina medmänniskor att bli friska borde vara den som har mest anledning att vara stolt av alla.

Fortsättning om sjukvårdens ineffektivitet

Gårdagens inlägg om sjukvårdens ineffektivitet behandlas i dagens medier. Ledaren i DN http://www.dn.se/opinion/huvudledare/lar-av-vinnarna-1.950115 är av samma åsikt som gårdagens inlägg.. Man blir dock beklämd när man hör politikernas debatt i frågan, senast i morgonsoffan i SVT. Där handlar det om att problemet är de höga vinsterna i privata sjukvården och att kvaliteten måste bli bättre. Som vanligt vid politiska debatter tröttnar man efter några meningar.

Vid ett seminarium på temat "Politiskt ledarskap" som vi hade för våra ledarnätverk framkom från en ledande politisk ideolog att det finns inget politiskt ledarskap det finns bara politiskt företrädarskap. Därför har vi den frånvaro av ledarskap som kan förväntas i landstingen.

Politikerna har inte förmåga att leda verksamheten. Man värnar i första hand om att få behålla sina politiska uppdrag och att det befintliga tillståndet skall bestå. Under tiden slår man "blå dunster" i opinionen. De som blir drabbade är sjukvårdens medarbetare och patienterna. Dessa förleds tro att det behövs mer pengar medan det är ett bättre ledarskap som krävs.

Ökad effektivitet ger mindre stress åt medarbetarna och högre kvalitet. Politikernas och opinionens uppfattning är tvärtom.

Offentliga sjukvårdens ineffektivitet

Idag får vi veta att de privatägda företagen i sjukvårdsbranchen är mycket lönsamma. I något fall ligger vinsten på anmärkningsvärda 50% av ägarnas insatta kapital. Normalt för börsen är ju annars ca 10%. Samtidigt belastas den offentligägda sjukvården med svåra ekonomiska underskott.

Den reflektion man gör är att antingen är den privata sjukvården så mycket effektivare eller så är det för att den "plockar russinen ur kakan". Enligt mitt sätt att se är det den politiska ledningen i landstingen som är skuld till båda. Så gott som all sjukvård finansieras ju av de medel som politikerna förmedlar. I det förra fallet förmår man inte vara effektiv och i det senare har man en skev prislista.

En reflektion är att medarbetare i privat sjukvård ofta trivs med sin arbetssituation medan medarbetare i den offentliga trivs mindre bra. I den offentliga sjukvården ropas alltid efter mer pengar för att klara kriserna. Hur skulle det vara med effektivisering? Detta innebär ju inte att medarbetarna skall jobba hårdare utan tvärtom.

Min bestämda erfarenhet är att alla missförhållanden i företag och organisationer orsakas av dess ledning! Att ha en politisk ledning på flera hundra personer för sjukvårdproduktion kan vara orsaken till detta missförhållande.

Tidens snuttifiering och låga kvalitet

Samma företeelse som finns i gårdagens inlägg om managementbranchens ytligheter kan ses även inom andra samhällsområden. Utvecklingen går mot alltmer snuttifiering samt volym och massa med låg kvalitet. Att sätta ihop en modell över hur man skall bli en bra chef eller en bra människa är mycket enkelt. Så enkelt att alltför många gör det.

Samma gäller inom medier. Vi översvämmas av medier med låg kvalitet. Det gäller radio, TV och tidningar. Samma inom restaurangbranchen. Massor av restauranger med mat av urusel kvalitet som är onyttig. Byggnadsindustrin åstadkommer hus med mögel och fuktproblem. Organisationskonsulter översvämmar företag och organisationer med enkla teoretiska modeller som skapar förvirring och ineffektivitet. För att inte tala om it-branchen som skapar system som kostar massor och fungerar dåligt.

Allt skall gå fort, alla är pressade. Gamla visdomar och erfarenheter från tidigare generationer är ointressanta. Allt byggs på teorier som ofta är långt från verkligheten.

Det blir alltmer viktigt att prioritera och sålla för det finns utbud inom alla områden med utsökt kvalitet.

Managementbranchens gycklare

Den populära managementlitteraturen har för länge sedan spelat ut sin roll för mig. Det förefaller som att det bara var en kort period då man var nyintresserad av managementfrågor som den var lockande.

Samma sak gäller för de populära föredragshållarna som finns i massor. Även jag ägnade mig åt detta några år innan jag tröttnade på mig själv. Nyligen har jag fått anledning att ta del av såväl författares presentationer som föredragshållare om hur man blir en bättre chef och människa.

De förefaller som den moderna tidens gårdfarihandlare eller gycklare som fångar en publik i enkla fraser. De illustrerar människornas komplexitet i fem punkter. De skapar upphetsning i nuet som har kort hållbarhet.

Företeelsen är möjligen motiverad för unga nybörjare men efter en tid bör man ha kommit förbi detta stadium. Min erfarenhet är att de intryck som blir intressanta först när man har reflekterat och bearbetat dom är av större värde. Dialoger med andra människor över viktiga frågor utvecklar också processer som är av värde.

För övrigt kan jag citera Sokrates kända uttalande: "Det enda jag vet är att jag vet intet!"

Att driva djuraffär

En av deltagarna i våra "Nätverk för chefer" driver djuraffär. Han var tidigare marknadsdirektör i ett internationellt industriföretag. Han lämnade detta och ägnar sig nu åt att bygga upp en verksamhet med olika affärsben. Man skall ju ha en spridd portfölj. Vid sidan om bland annat agenturer inom industrin driver han djuraffär. Han testar också andra affärsben.

Det är intressant att se en komplett "affär" och få insikt i diskussionen om lagrets storlek, antal leverantörer, sortimentsbestämmning, villkoren i en affärsgalleria, relation till franchisegivaren, att ha anställda, bemanningsproblem vid sjukfrånvaro, bevakningen mot snattare mm.

Problemen känns igen från större företag men de blir tydliga i en liten affär.

En intressant erfarenhet för den förre marknadsdirektören är bland annat vilken upplevelse det är att stå i affären och ta emot kunder, att få träffa många olika människor. Att arbeta i djuraffär kräver fackutbildning. Man är ofta rådgivare och konsult till kunderna.

Han gläds åt den ständigt ökande omsättningen och planerar vidare för utveckling av verksamheten.

Det som är bekymmer idag blir till styrka imorgon

Vid ett möte nyligen i "Nätverk för ledare" berättade två personer om de stora effektiviseringsinsatser som de leder i sina respektiver organisationer. I båda fallen är organisationerna ovana vid sådant. I det ena fallet byts chefer ut och affärsmedvetenheten förbättras. I det andra har alla chefer blivit uppsagda för att söka om chefstjänster i en nyformad organisation. Bonussystem för alla införs också. "Varför skall den som är lönsam inte få fördel av det?"

Båda dessa personer finner stor tillfredsställelse i att åstadkomma resultat och att utveckla och bygga för bättre förutsättningar för alla att överleva i konkurrensen.

Dock drar vi oss till minnes att för några år sedan var läget ett helt annat. Då hade båda dessa stora bekymmer var och en i sitt företag. Man tvingades rationalisera drastiskt. Den ena var pressad av en svår strukturkris i branschen och den andra tvingades utföra det omöjliga utifrån krav från kortsiktiga ägare som köper företag billigt, rationaliserar och säljer dyrt.

Dessa situationer var då mycket pressande men man tvingades göra det omöjliga. Idag blev den erfarenheter till en styrka och tillfredsställelse i de nuvarande uppgifterna.

Tvärgångare

En intressant företeelse som dök upp på seminariet för våra "Nätverk för ledare" (se tidigare inlägg) var ordet "tvärgångare". Bertil Torekull berättade att hans vän Ingvar Kamprad använder det. Han vill ha ett antal tvärgångare i sitt företag. Det är dom personer som ifrågasätter och går egna vägar och hittar egna lösningar. Dom handlar inte likadant som massan.

Kamprad själv är naturligtvis en tvärgångare. Han ifrågasätter ständigt fortfarande över 80. Han vill alltid hitta nya vägar som inte är provade innan.

Kanske det är den typen av personer som gör resultat. De som inte bara lyssnar på "goda råd" utan provar själv. En av våra "uppbrottslingar" som vi besökte under seminariet läste en dikt som hette "Kontiki". "Den gav sig ut på oceanen när alla kloka människor stod på stranden och sade: Det går aldrig!"