Igår såg vi Lycko-Per av August Strindberg på Intima Teatern. Det handlar om jakten på lyckan.
Rikedomen blev det första målet som dessvärre fylldes av vänner som inte var riktiga vänner utan endast ute efter pengarna. Det andra blev makten som innebar att Lycko-Per fick lämna sina värderingar och traditioner för att istället ikläda sig dom som olika inflytelserika intressen förväntade av honom. Till sist blev han reformator för att bli stor och känd men fick känna på spott och spe från etablisemanget som hade egna intressen i det befintliga och inte alls var intresserad av reformer och förändringar.
Man har sina drömmar när man är ung som sedan grusas på olika sätt. Det man ser är inte verkligheten. Det man tror är gott är ont och vice versa. Om man bara älskar sig själv så kan man inte älska någon annan, vilket ändå är det värdefullaste i livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar