En vanlig fråga på våra nätverksmöten är att man tycker att man jobbar för mycket. Har man hemmavarande barn också så består livet endast av arbete och måsten. Det finns ingen tid över för den egna delen.
Vid senaste mötet sade sig någon ha fått "teflonhjärna"! Jag börjar bli glömsk! "Det är första tecknet på utbränning. Jag vet för jag har sett många utifrån min personalchefsroll". Han fortsatte: "Men det finns inget att göra åt det jag måste fortsätta och hoppas på att det blir lindring i arbetsbördan framöver!"
Vissa människor är programmerade för att jobba mycket och prestera. De har inget alternativ. De försöker komma bort från det men det är nästan omöjligt. Det är som alla andra missbruk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar