"If you can´t beat them, join them!"

På ett nätverksmöte nyligen diskuterade vi våra personliga egenskaper och framför allt de som vi irriterar oss på. Någon hade problem med att ideligen ligga i startgroparna men aldrig komma fram till målet, någon hade oro för mycket, som att få sparken, om den egna familjen skall fungera etc. ytterligare någon har svårt för att lyda under en chef utan vill gå efter sitt eget huvud.

Frågan är om man skall leva hela livet med att vara bekymrad för sina tillkortakommanden. Det traditionella angreppssättet på problem är ju att försöka lösa dom, inom sig själv eller genom att förändra sitt liv, men om det inte går får man acceptera dom och lära sig leva med dom. Oftast har dom en motsida som är positiv som kan vara intressant att ägna sig åt.

Det sämsta är att tycka att man är misslyckad och reta sig på dom hela livet. Medan dom pågår så kanske man i själva verket lever ett gott liv.