Klokhet och lidelse

Den civiliserade människan skiljer sig från den primitiva genom en större klokhet som kan definieras som förutseende. Hon gör insatser nu för att få fördelar i framtiden.

Dock kan klokheten gå för långt så att man går miste om det bästa i livet. Det behövs också lidelse, att styras av känslor, konst, religion etc. På det intellektuella området är klokheten i stort sett detsamma som vetenskapligt tänkande.

Den gamla grekiska kulturen blev framgångrik för att den kunde ta till sig båda. I den gamla dionysoskulten upplevde man ett själsligt och kroppsligt rus med en intensitet i känslolivet som går förlorad genom klokheten. Man finner världen fylld av glädje och skönhet. Fantasin frigör sig från vardagens bojor. Man framkallar entusiasm, vilket definieras som att gudarna tar sin boning i människan.

Dionysoskulten lever vidare och konflikten mellan klokheten och lidelsen går genom hela historien. Inte minst alla karnevaler över hela världen är ett uttryck för detta.

Vid vår resa för ledarnätverken på temat antika kulturen i Grekland diskuterade vi de båda sidorna. Det är svårt att ställa sig enbart på den ena eller andra sidan.