På Änglagård så förfäras vi av att det eventuellt blir 5 vindkraftverk på den vackra skoghöjden på andra sidan sjön, rakt i vårt blickfång. På dagarna kommer de att snurra och i värsta fall höras och på nätterna blir det maffiga röda blinkljus. Långt upp i skogen där vi ofta vandrar och åker skidor blir det i värsta fall 55 vindkraftverk.
När man dock tänker efter så har vi människor förstört naturen i hela vår historia. Stockholm var ju en gång vacker skärgård. Skåne är ju till stor del totalskövlat. Det finns bara jordbruksmark. Naturen är borta.
Här i Norrlands inland ser vi, på våren, stora ytor ful sjöbotten när kraftbolagen har tömt sjön. Indalsälven en mil bort var brusande forsar och är nu ett antal blanka sjöar. På en skidtur i helgen skulle jag åka en av de gamla stigarna som ännu kan skönjas och plötsligt var det ett kaos av timmer, stubbar och ris med bullrande maskiner som utplånade allt inklusive stigen.
Så man får väl vara glad ändå och glädjas åt den del av naturen som ju ändå finns kvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar