En deltagare i chefnätverken pratade nyligen om hur det är att leda personer som är experter på sina områden och ”brinner” för det dom gör. Dom är till stor del självgående. De behöver inte peppas med motivation eftersom den redan finns. Jag har tidigare hört sammaledes från en person som är ledare för doktorander och forskare.
Man kommer att tänka på var man befinner sig på skalan där ena änden är att tjäna pengar och den andra är att jobba med det som man brinner för. Är det för att jobbet är tråkigt som man inom många områden numer inför bonus, alltifrån företagsledare till primärvårdsläkare.
Ledaren för doktoranderna sade att mitt ledarskap innebär inte att gå före och visa vägen utan att gå efter och ge stöd.
Jag kommer att tänka på abboten i klostret där några grupper i chefsnätverken gjorde studiebesök. Han tog upp en bok från 1500-talet om hur man leder ett kloster. "Abboten är Guds högra hand och ensvåldig härskare i klostret men han skall också tvätta munkarnas fötter".
Man kan ju fundera över spännvidden i sitt ledarskap. Var på skalan man själv befinner sig och var på skalan den grupp man leder befinner sig och anpassa ledarskapet därefter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar