För länge sedan var det en självklarhet att barnen skulle vara hemma hos sina föräldrar under uppväxten. På bondgården föll det sig naturligt då båda föräldrarna hade sitt arbete där och när industrisamhället gjorde sitt intåg var kvinnan hemma och skötte barnen.
På 60- och 70-talen blev det vanligt att kvinnan skulle ha en anställning och dagisarna och fritidsarna kom till. Det ansåg då hos dom flesta som ett nödvändigt ont med dagis.
Nu är det tvärtom. Förskolan som det heter anses som något positivt av de flesta barn och föräldrar.
För var det självklart att barnen skulle slippa vara på dagis när föräldrarna var hemma med nästa nyfödda barn. Nu anses det självklart att dom skall vara i förskolan då och de kommuner som begränsar detta är inte populära hos föräldrarna.
Tiderna förändras minsann.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar