Hej Eva!
Det känns inte bra! Det verkar som att jag håller på att få en rekyl i sorgen efter dig. Saknaden gör sig påmind. Julstämningen har inte infunnit sig. Adventsgrejerna verkar vara själlösa och några objekt som bara finns utan mening. Jag sitter och slår in julklappar i min ensamhet. Det blir så tomt. Uppskattningen av friheten har lyst med sin frånvaro den senaste tiden.
Mitt liv är numer uppdelat i tre delar där varje del är helt isolerad från de övriga. När du fanns var det en gemenskap och allt hängde ihop i ett sammanhang. Den första delen är min ensamhet, en annan är samvaron med barn och barnbarn och den tredje är samvaron med Monica.
Är det möjligen den annalkande julen som stör mitt sinne och vetskapen om att den blir utan dig eller har jag tagit för lätt på saknaden så att den kommer nu istället?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar