På Änglagård var traktorn något som lät mycket och som var stort. Den fick en stor förtjusning men även förskräckelse när den kom för nära.
Vågorna i den vida Holmsjön brusade i vårvinden och de små blev upphetsade och ville gå rakt ut i sjön med kläder på.
När vi högg ved skrattade lille Melvin då vedträna åkte åt alla håll. Han ville prova på och tog för givet att han skulle kunna lyfta den tunga yxan och hugga till. Han blev bedrövad när det inte gick och vi av säkerhetsskäl var tvungna att förflytta honom från aktiviteten.
Lilla Astrid upphörde aldrig att förvånas över fåglarna i luften och deras kvitter.
Förhoppningsvis är vi sökare och imponeras hela livet av nya upplevelser och intryck men av annan art än dom små barnens. Egentligen är dock deras upplevelser värda att uppmärksammas även av oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar