Morgonbild från Humlegården
Vintern är vacker! Samtidigt som den är ful, grå och smutsig i staden är den också vacker. Ständigt dessa paradoxer.
Jag tillhör dom få människor som gillar januari. En annan favoritmånad är november. Båda är rofyllda och stämningsfulla. Hetsen är mindre och man måste inte utnyttja allt på samma sätt som i maj och juni. Dessutom är färgerna modesta och intressanta. När man målar akvarell är de färger som är knappt förnimbara intressantast. På våren och sommaren blir det en färgexplosion intill gränsen för färgfrosseri.
Jag tillbringade några veckor i fjällen över jul och nyår. Där var det bedövande vackert med snötyngda och frostbelagda fjällbjörkar. Skymningen pågår där ett par timmar mellan tre och fem. Under den tiden innehåller himlen, klara kalla dagar, alla spektrumets färger i en hela tiden föränderlig kombination.
Vackrast är det när det är kallast och därmed farligast. Skönhet och fara kombineras i ytterligare en paradox.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar