Hej igen Eva!
Idag kom du till mig igen under orgelkonserten i Klara Kyrka. Inte minst vid "Gammal fäbodpsalm från Dalarna". Du kommer oftare till mig nu i min nya ensamhet. I mina drömmar finns du också kvar. I verkligheten är jag ensam men i drömmen finns vi tillsammans. Eller.... är det tvärtom så att drömmen är verklighet och verkligheten är en dröm?
Åter tänker jag på vad orättvist att du inte finns och får uppleva alla de obegränsade möjligheter och upplevelser som det sköna livet erbjuder.
Eller som Melvin, 6 år, sade när han och jag satt och åt lördagsmiddag tillsammans efter en heldag på Gröna Lund. "Farfar! När du kommer till himlen kan du väl berätta för farmor vad vi har gjort!"
"Snyft!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar