Hej igen Eva!
Jag känner att kontakten med våra fina barnbarn inte är lika frekvent sedan du har försvunnit. När du fanns så var vi en sådan fin helhet. Den lyckliga kärnfamiljen. Nu är det bara jag.
Jag reser, har olika aktiviteter och bor på någon av Monicas och mina olika boplatser som tillsammans är 6. Möjligheten att umgås med dom små minskar.
Nu skall Monica och jag bo i hennes hus i Frankrike i 4 veckor. Jag får se hur det blir. Det kanske inte går? Jag kanske åker hem igen efter 3.
Ibland ser jag mitt nya liv som ett bekymmer. Jag kan inte sitta hemma själv en enda kväll. Storstädningen pockar på och den är ju så tråkig. Jag drar mig också för att köpa städning.
Ibland ser jag dock positivt på mitt nya liv som innebär en sådan stor frihet och möjligheter till nya upplevelser. Jag är ju i grunden en positiv person och en optimist men sedan du försvann så gäller inte det alltid. Jag har tappat fotfästet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar